Svenskarna har fel bild av utrikesföddas sysselsättning - Sysselsättningen har ökat både bland inrikes och utrikes födda sedan förra valet, och skillnaden mellan grupperna har inte ökat enligt SCB:s siffror. Men sex av tio väljare tror att sysselsättningsgapet har växt, visar SvD/Sifo.
Väljarnas bild av verkligheten avgör hur de röstar. Men olika människors verklighetsbild skiljer sig åt från varandra - och från verkligheten. SvD har med hjälp av Sifo tagit reda på hur bra koll svenskarna egentligen har på utvecklingen den gångna mandatperioden i valets hetaste frågor.
- Jag heter Salam, och jag kommer från Syrien. Jag levde mitt liv där tills jag var 22 år gammal. Jag studerade ekonomi och handel i Damaskus, och när jag hade tagit examen flyttade jag till Dubai.
- Det var före kriget.
Nu bor Salam Al Hennawi i Sverige. Den yngsta dottern sover i vagnen, och hennes äldre syster brukar rätta mamma om hon säger något fel på svenska.
Salam är inte den typiska flyktingen från Syrien. Hon hade Schengenvisum, kom hit med flyg och fick tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige sommaren 2016. Och hon har jobb, på företaget Just Arrived som är specialiserat på rekrytering av nyanlända.
Invandring och integration hamnar mycket högt, när väljarna själva rangordnar valets viktigaste frågor. Högt ligger också sjukvård, invandring, integration och skola och klimat - det är alltså de frågor som har stor betydelse för hur väljarna kommer att rösta.
Men allra störst betydelse för valet har väljarnas verklighetsbild - man röstar ju utifrån sin uppfattning om hur verkligheten ser ut, inte utifrån det faktiska tillståndet. Därför har SvD låtit Sifo ställa tio frågor om väljarnas bild av utvecklingen, i de hetaste valfrågorna sedan förra valet.
SvD har tidigare berättat att svenskarnas bild av skolan stämmer dåligt överens med verkligheten, men bättre när det handlar om lag och ordning. Sifo har också frågat väljarna om deras bild av hur verkligheten ser ut när det handlar om migration och integration.
Nominellt har gapet mellan grupperna krympt med 1,3 procentenheter, men enligt SCB:s beräkningar är förändringen inte statistiskt säkerställd. Någon växande skillnad, som de flesta tror på, syns alltså inte i SCB:s statistik.
Kanske beror väljarnas dystra bild på att det redan fanns ett stort sysselsättningsgap, när Sverige fick ta emot över 250 000 asylsökande under 2014 och 2015. Mot den bakgrunden hade en försämring inte varit överraskande, eftersom det tar långt tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden.
Salam Al Hennawi säger så här:
- När jag kom hit först sa alla att det kommer inte att gå. Försök inte ens att få ett jobb. Men jag hade positiva vibbar, så jag försökte ändå.
Hennes bild är också att arbetsgivarna har justerat sina krav, och att det i en del yrken inte längre är lika viktigt att tala perfekt svenska. För samtidigt har högkonjunkturen fortsatt, och suget efter arbetskraft har ökat i styrka.
Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson förklarade i somras att det har skett ett "trendbrott i etableringen av nyanlända" - och lät förstå att regeringens politik är huvudorsaken.
Den så kallade etableringspolitiken handlar bland annat om språk, om utbildning, och om subventionerade jobb som extratjänster och introduktionsjobb.
Nationalekonomen Joakim Ruist underkänner en del av den statistik som regeringen använder som bevis för trendbrottet, men också han ser positiva tecken på nyanländas sysselsättning.
- I grund och botten tror jag att det är en konjunktureffekt. Men jag ska inte förneka att regeringens politik kan ha haft effekt, säger Ruist.
Joakim Ruist sätter själv rubriken "Inget integrationsmisslyckande" på ett nytt blogginlägg där han jämför med Europa. Han konstaterar att "Sverige presterar bättre än ett europeiskt genomsnitt vad gäller flyktingars sysselsättning".
Sifo har också ställt den här frågan till väljarna: "Tror du att det kommer fler eller färre asylsökande till Sverige i dag, än det gjorde 2014?"
Det var i augusti 2014 som statsminister Fredrik Reinfeldt (M) höll sitt berömda "öppna era hjärtan-tal" och när året var slut hade det kommit över 80 000 asylsökande till Sverige.
Året efter fördubblades antalet till drygt 160 000 och de svenska politikerna trampade på bromsen. Under 2017 hade siffran minskat till drygt 25 000, och Migrationsverkets prognos för i år pekar mot 23 000 asylsökande.
45 procent svarar rätt i SvD/Sifos undersökning, att det kommer färre. 32 procent tror att det kommer fler och 17 procent att antalet är ganska oförändrat.
Sifo har också ställt den här frågan: "Invandring omfattar inte bara asylsökande utan också, bland andra, anhöriga och arbetskraftsinvandrare. Hur tror du att antalet beviljade uppehållstillstånd i Sverige förändrats, jämfört med 2014?"
Medan antalet asylansökningar har gått ner så är bilden en annan om man tittar på antalet beviljade uppehållstillstånd 2014 och 2017. De har ökat från drygt 115 000 till drygt 135 000.
Så även om antalet asylsökande har minskat är invandringen alltså fortfarande stor. 42 procent av de tillfrågade svarar helt korrekt att antalet beviljade uppehållstillstånd har ökat. 23 procent tror att det har minskat medan 21 procent svarar att antalet är oförändrat.
Genomgående har Sverigedemokraternas väljare en mörkare - utifrån partiets egna utgångspunkter - verklighetsbild när det handlar om migration och integration.
Det betyder att flest SD-väljare felaktigt tror att antalet asylsökande har blivit fler och att sysselsättningsgapet har växt. Men också att det är SD-anhängarna som har den högsta andelen rätta svar på den sista frågan: att antalet beviljade uppehållstillstånd har ökat.