Svenskarna uppmanar regeringen till strid mot EU - Sex av tio väljare anser att Sverige ska använda veto för att stoppa en höjning av EU-avgiften, visar en Sifo-undersökning.
- Sverige tillhör länderna som ger mer än vi får tillbaka, säger statsvetaren Ulrika Mörth.
Sveriges EU-avgift ska höjas med 35 procent, 15 miljarder kronor om året, föreslog EU-kommissionen i början av maj.
När britterna lämnar EU uppstår ett stort hål i EU-budgeten samtidigt som unionen vill satsa mer på bland annat flyktinghantering. Därför vill kommissionen höja avgiften för alla medlemsländer.
Den svenska regeringen säger nej - och får nu starkt stöd av folkopinionen. 59 procent säger att Sverige ska lämna ett veto om EU kräver en höjd avgift. Bara 14 procent säger att en höjning kan accepteras.
Det visar en undersökning bland slumpvis utvalda svenskar som Sifo gjort och som SvD tagit del av.
- Det är ett väldigt tydligt nej till en höjd avgift, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo.
Samtidigt säger var fjärde svensk, 27 procent, att de inte kan svara på frågan.
- Det finns säkert en stor okunskap. Några kan frågan väl medan det för andra mer handlar om en attityd, säger Toivo Sjörén.
Nej-sidan är större hos alla partiers väljare. Mest negativa är SD-väljare, där bara 7 procent skulle acceptera en höjd avgift, medan 26 procent av L-väljare kan tänka sig det. Resultatet på partinivå ska emellertid tas med en nypa salt då undergrupperna i undersökningen är små.
EU-budgeten skiljer sig mycket från ett lands statsbudget då bland annat utgifterna för sjukvård och skola saknas.
I stället går tre fjärdedelar av EU-budgeten till jordbruksstöd och strukturstöd. EU-kommissionen vill visserligen skära ned de stöden med 5 respektive 7 procent, men de är fortfarande de överlägset största budgetposterna.
- Strukturstödet är pengar till fattigare regioner, framför allt i Östeuropa. Sverige tillhör länderna som ger mer än vi får tillbaka, säger Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Länderna som får mer än de ger förespråkar en höjd avgift, men även nettobetalaren Tyskland har gått med på att täppa till budgethålet efter Brexit. Enligt Ulrika Mörth beror det på att Tyskland vill driva EU framåt, till skillnad från Sverige som är emot ett fördjupat samarbete.
I dag är en tydlig majoritet av svenskarna för fortsatt EU-medlemskap. Men samtidigt visar forskningen att tilltron till EU-kommissionen och EU-parlamentet är låg.
- Det skulle vara inrikespolitiskt svårt för finansminister Magdalena Andersson (S) att säga att vi ska betala mer, säger Ulrika Mörth.
Budgeten måste godkännas av alla medlemsstater, så i teorin kan Sverige använda sitt veto och stoppa höjningen. Men helst vill man hitta en kompromiss i förhandlingarna, enligt Ulrika Mörth.
EU-kommissionen ska presentera mer detaljer på budgeten under de kommande veckorna samtidigt som förhandlingarna mellan medlemsländerna i ministerrådet fortsätter. EU-minister Ann Linde (S) har lovat att vara "stenhård" i förhandlingarna.
• Under perioden 2-5 maj 2018 genomförde Sifo på eget initiativ 1 063 webbintervjuer med slumpvis utvalda personer i åldern 18 år och uppåt. Urvalet är representativt för Sveriges befolkningssammansättning och opinionsläget.
• Frågan som ställdes i undersökningen var: Tycker du att Sverige ska lämna ett veto om EU kräver höjd avgift av Sverige eller tycker du att det är ok med en höjning när Storbritannien lämnar EU? Svarsalternativen var: Sverige ska kräva veto, En höjning kan accepteras/vara ok, Tveksam/vet ej.
• Den svenska EU-avgiften varierar mycket mellan åren. I snitt har den legat på 4,1 miljarder euro, motsvarande omkring 40 miljarder kronor, under den nuvarande långtidsbudgeten för perioden 2014-2020, enligt finansdepartementet.
• I den siffran har olika rabatter dragits ifrån. De svenska rabatterna uppgår till i genomsnitt 0,54 miljarder euro, motsvarande runt 5 miljarder kronor om året. Sex EU-länder har i dag rabatter på sin EU-avgift: Sverige, Storbritannien, Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike.
• Förutom en höjning av EU-budgeten som andel av EU-ländernas BNI från 1,03 till 1,11 procent vill EU-kommissionen i sitt förslag även fasa ut rabattsystemen för medlemsländer som Sverige under en femårsperiod.
Källor: Finansdepartementet, EU-kommissionen