Svenskkurder Självständighet kan inte vänta

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Svenskkurder Självständighet kan inte vänta - Allt fler hinder har tornat upp sig inför folkomröstningen om självständighet i irakiska Kurdistan. Men bland många svenskkurder är övertygelsen stark - det är nu eller aldrig.

- Vi har förlorat hela historien, men nu är det dags att vinna, även om de så kommer att kriga mot oss, säger svenskkurden Serdar Budak till TT.

Folkomröstningen är planerad till den 25 september. I måndags beordrade dock den irakiska högsta domstolen att den ska ställas in. Det är tveksamt om den självstyrande kurdiska regionen (KRG) kommer att backa.

- För oss är det viktigt att det finns ett tydligt alternativ till folkomröstningen, med garantier. Ännu har ingen part presenterat ett sådant alternativ. Men skulle det göras är vi beredda att diskutera, säger Shorsh Kadir Rahem, KRG:s representant i Sverige.

TT: Vad händer om folkomröstningen genomförs och det blir ett ja?

- Vill folket ha självständighet så kommer vi att jobba för det. Vårt mål och ambition är att sätta oss ner med den irakiska regeringen och på allvar diskutera framtiden och komma till en fredlig överenskommelse.

Det bor uppskattningsvis omkring 100 000 kurder i Sverige, och av dem är omkring en fjärdedel röstberättigade i folkomröstningen, enligt Shorsh Kadir Rahem. Diasporan kommer att rösta via nätet den 23 september.

Jihan Barakat, från Karlskrona, tvekar inte över hur hon ska rösta.

- Vi har kämpat så länge för ett självständigt Kurdistan. Det går inte att vänta längre, vi måste sätta i gång nu, säger hon.

Även Ronak Mawlod - som kom till Sverige i början av 90-talet, för att undkomma Saddam Husseins förtryck - tror på självständigheten, trots oroligheterna i regionen och Bagdads liksom grannländernas motvilja.

- Vissa säger att det är fel tidpunkt. Men det har man alltid sagt.

Berfin Mert, från Stockholm, är också hoppfull - även om hon befarar Bagdads reaktion på en självständighetsdeklaration.

- Det vore naivt att säga att man inte vore orolig för det. Och det är väl det som varit anledningen till att ett Kurdistan ännu inte har skapats, att vi mött så mycket motstånd. Men det är inget som ska hindra oss, säger hon.

Totalt har omkring 5,5 miljoner människor rätt att rösta i folkomröstningen, som inte bara hålls i irakiska Kurdistans självstyrande provinser utan även i omstridda områden och städer som både Bagdad och Arbil gör anspråk på.

En del kurder är dock kritiska till folkomröstningen, som de ser som ett sätt för irakiska Kurdistans president Massud Barzani att dölja interna problem.

- Jag hoppas att alla kurdiska partier ska lämna meningsskiljaktigheterna åt sidan, och bara tänka på vår framtid. Det är bara Kurdistan som är viktigt nu, säger Khadija Rostami från Uppsala.

Sedan 1992 har kurderna full kontroll över omkring två tredjedelar av det område som de kallar irakiska Kurdistan. Det rör sig om de tre provinserna Dahuk, Arbil och Sulaymaniyya som omfattar omkring 50 000 kvadratkilometer och där det bor över fem miljoner människor (och därtill ett stort antal flyktingar).
Det självstyrande områdets huvudort är Arbil (Erbil), som på kurdiska kallas Hewlêr. Det bor också kurder i angränsande Tamim (Kirkuk), Nineve (huvudstad Mosul) och Diyala längre söderut samt i Bagdad.
Dagens gränser är dock omstridda och många har flytt eller fördrivits under upprepade krig och uppror. 2014 tog kurdiska styrkor kontroll över ytterligare landområden, däribland oljestaden Kirkuk.
Omkring hälften av Iraks olja produceras i områden som kurderna anser tillhör irakiska Kurdistan, däribland Kirkuk, men inkomsterna därifrån kontrolleras av regeringen i Bagdad. Reglerna kring detta har varit hett omstridda.
Källa: Landguiden

Den 25 september röstar irakiska Kurdistan om självständighet i de tre provinserna Dahuk, Arbil och Sulaymaniyya som utgör dess självstyrande områden. Därtill kommer det att röstas i flera omstridda områden som kontrolleras av kurdiska styrkor men som centralregeringen i Bagdad ser som sitt territorium, däribland Kirkuk, Makhmour, Khanaqin och Sinjar. Det är inte bara kurder som har rätt att rösta, utan även andra folkgrupper som lever i de kurdiska områdena.
Den irakkurdiska diasporan kommer att kunna rösta via nätet.
Irakiska Kurdistan har en hög grad av autonomi, har ett eget parlament och egna väpnade styrkor (peshmerga). Relationerna med Bagdad har blivit allt mer ansträngda de senaste åren, på grund av konflikter om olja och territorium.
Bagdad motsätter sig folkomröstningen. Iraks premiärminister Haider al-Abadi har sagt att den kommer att leda till "ännu mer konflikter". Turkiet och Iran är också kritiska, oroade över att omröstningen skulle kunna inspirera kurdiska separatister inom sina egna gränser.
Källa: AP, BBC

Kurderna är världens största etniska grupp utan en egen stat. De lever framför allt i gränsbergen mellan Turkiet, Irak och Iran men även i Syrien och i Kaukasus.
Det större, någorlunda sammanhängande område där majoriteten av befolkningen är kurder, brukar kallas Kurdistan. Men det är inget exakt avgränsat område och där bor också andra folkgrupper. Många kurder bor också utanför Kurdistan, i Turkiet har till exempel många flyttat från turkiska Kurdistan i söder till de västra delarna där två tredjedelar av Turkiets kurder nu bor.
Kurderna har fört olika kamper för självständighet, ibland med vapen, ibland med fredliga medel. När USA inledde "kriget mor terrorismen" 2001 fanns PKK, som för en väpnad kamp mot den turkiska staten, bland de grupper som stämplades som terroriströrelser.
Källa: Landguiden

Källa - 2017-09-23 11:52

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+