Sverige anklagas vara snåljåpar efter kritik - Alla EU-länder får betala lite mer till EU, och mer av pengarna ska gå till flyktingmottagande, gränskontroller och försvarssamarbete. Mindre pengar till bönder och infrastruktur. EU-kommissionen föreslår en EU-budget som är kraftigt märkt av senare års migrationskris.
BRYSSEL När britterna lämnar EU nästa år tar de med sig sin medlemsavgift till EU-systemet. Då uppstår ett hål på omkring 14 tusen miljarder euro per år - och det samtidigt som EU-länderna har tagit fram långtgående och dyra planer på nya samarbeten kring exempelvis försvarsteknik, terrorbekämpning och, inte minst, flyktinghantering.
En analys belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Sverige är ett av de länder som sedan flyktingåret 2015 hårdast har drivit frågan om delat ansvar för flyktingar i Europa, till exempel, och som vill att detta syns i EU-budgeten.
Men ekvationen med fler samarbeten och mindre EU-pengar går inte ihop, menar EU-kommissionen som på onsdagen lade fram sitt förslag på hur EU-budgeten för åren 2021 - 2027 ska se ut.
Idag går omkring tre fjärdedelar av EU-budgeten till jordbruksstöd och regionalstöd, och resten till allt ifrån bistånd, forskningsprogram, satellitsystem, stödfonder för arbetslösa ungdomar och demokratiutveckling i EU:s grannländer till EU-institutionernas egen administration, löner och lokalhyror.
EU-kommissionen vill nu skära ner jordbruksstöden med 5 procent, och regionalstöden med hela 7 procent. I stället vill man lägga mer pengar på migrationshantering - att de länder som tar emot mycket flyktingar ska få ekonomisk hjälp, alltså länder som Spanien, Grekland, Italien - och kanske Sverige.
Pengarna kan gå till sådant som mottagningscenter och smidigare asylutredningar, eller till att skicka tillbaka migranter till deras ursprungsländer. Man vill också lägga mer pengar på EU:s yttre gränskontroller, som man vill ska bemannas med fler gränspoliser och spanarteknik.
EU-kommissionen vill också höja EU-avgiften. I dag betalar EU-länderna in ganska exakt 1 procent av sin bruttonationalinkomst (BNI) till Bryssel. EU-kommissionen vill höja siffran till 1,11 procent av BNI.
För Sveriges del blir summan dock högre än en enkel höjning på 11 procent: efter brexit försvinner rabatten på EU-avgiften som rikare EU-länder som Sverige har haft. Den faktiska höjningen av Sveriges EU-avgift i reda pengar skulle kunna bli hela 15 miljarder kronor om året. Det är en ökning på hela 35 procent mot vad Sverige har betalat in i genomsnitt under nuvarande budgetperiod, som löper över åren 2014 - 2020.
- Det är ett orimligt förslag, det kan vi inte acceptera, sade finansminister Magdalena Andersson till TT på onsdagen.
Finansministern sade att Sverige skulle kroka arm med andra, budgetrestriktiva länder och kämpa hårt för att hålla EU-avgiften nere.
Men dessa länder är få. I dag är det bara Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna som inte ser en ökad EU-avgift som en nödvändig konsekvens av både brexit och behovet av större migrationssamarbete.
Den belgiska tidningen La Libre kallar i ett syrligt ledarstick Sverige, Österrike, Danmark och Nederländerna för "ett gäng snåljåpar som måste sluta gömma sig bakom brexit", och påpekar att det land som betalar allra mest till de gemensamma kassorna - Tyskland - har accepterat att hålet som uppstår i budgeten när Storbritannien lämnar EU måste fyllas, och nya åtaganden finansieras.
En annan kontroversiell del i budgetförslaget handlar om att EU-kommissionen vill kunna ta ifrån de länder som inte anses respektera EU:s grundläggande rätts- och demokratiprinciper deras jordbruks- eller regionalstöd.
Förslaget ser ut att vara specialdesignat för Ungern och Polen, vars regeringar anklagats för att vilja undergräva rättsstaten.
Inte bara Polen och Ungern själva kan tänkas vilja lägga in sitt veto mot den given, men också länder som i allmänhet tycker att EU-samarbetet ska handla mer om morötter än om piskor.
En stor budgetpost blir, om EU-kommissionen får igenom sitt förslag, försvarssamarbete - att EU-länderna gemensamt tar fram den senaste försvarstekniken för att kunna konkurrera med till exempel USA kring vapenförsäljningen.
Det är ett förslag som inte bara retar upp pacifister och politiker som i princip inte tycker att EU ska syssla med försvarsfrågor, utan även länder utan stor försvarsindustri som inte för sina liv kan förstå varför de ska betala in pengar till EU-budgeten så att en liten handfull EU-länder med stora vapenindustrier - som Sverige - sedan för EU-pengar ska kunna utveckla nya vapen att sälja.
EU-kommissionens förslag kommer nu att ligga till grund för förhandlingar. Förra gången en budget skulle klubbas tog det 29 månader av bråk mellan EU-länderna.