Sverige bedriver en högriskpolitik - Keynes förespråkade inte ökad offentlig konsumtion i högkonjunktur, utan under lågkonjunktur. Sveriges politik nu är en hemmasnickrad tillväxtteori som saknar grund i nationalekonomisk forskning, skriver moderata debattören Petter Månsby i en replik till Bo Rothstein.
Det är definitivt något som skaver i den svenska migrationsdebatten. Få politiska debatter är så genomsyrad av faktafel och dogmatik. Bo Rothsteins artikel utgör tyvärr inget undantag. Offentlig konsumtion ger en effekt på BNP-tillväxten men Rothstein missar andra aspekter och drar för långtgående slutsatser av ett begränsat faktaunderlag.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
När befolkningstillväxten är hög utgör BNP per capita ett mer relevant mått på den ekonomiska utvecklingen. Så här skriver Konjunkturinstitutet "Sveriges BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen men det har inte resulterat i motsvarande ökning i materiellt välstånd eftersom befolkningstillväxten samtidigt har varit högre i Sverige". 2016 var tillväxten i BNP per capita 2 procent. Det är en genomsnittlig ökning ur ett historiskt perspektiv. För 2007-2015 sjönk BNP per capita med 0,2 procent. När man jämför välstånd mellan de nordiska länderna så placerar sig Sverige före Finland men efter både Danmark och Norge.
Under senare år har Sverige fört en expansiv finans- och penningpolitik trots en stark konjunktur. En hög tillväxt faller alltså i linje med vad man kan förvänta sig utifrån nationalekonomisk teori. Under första kvartalet 2016 steg BNP med 4,2 procent jämfört med första kvartalet 2015. Endast en halv procent av denna tillväxt kan kopplas till asylsökande. Merparten av denna andel var dessutom rena offentliga utgifter och inte stora "investeringar", som Rothstein påstår att asylinvandringen genererat.
De stora utgiftsökningar som följer på asylmottagandet får också en dämpande inverkan på BNP på sikt. SKL har redan flaggat för att stora kommunala skattehöjningar är att vänta. Problemet ligger knappast i "kameralt tänkande" utan i avsaknaden av detsamma.
talskrivare för M-politiker och nationalekonom