Sverige blev en fristad mot alla odds - Det svenska mottagandet av judiska flyktingar från Nazityskland kom till stånd tack vare de judiska församlingarna - från myndighetshåll var man i första hand mån om att förhindra en "flyktingflod". I en ny tysk studie granskas den svensk-judiska flyktinghjälpen 1933-1941.
Som min far berättat bodde på hans barndoms gata - Gustloffstraße, numera Dernburgstraße, i stadsdelen Charlottenburg i Berlin - en liten judisk flicka ett par portar bort. Från balkongen som vette åt gatan på nr 9 där min farmor och farfar bodde med sina fyra barn, alla födda under naziåren, hade de utsikt över Lietzenseeparken. Som gjord för både kurragömma och söndagspromenader. Där fanns vattenkaskaderna, den lilla sjön med pilarna som lutade sig ut över vattnets spegel, och här och var, i skuggan av ett buskage, fanns bänkar. Några var gula. "Nur für Juden". För judar.
I niorummaren bodde också min farfarsmor, sedan hon blivit änka. Det var hon som hade sagt till de två äldsta barnbarnen att leka med den lilla flickan en bit bort på gatan. Det var synd om henne, hade hon sagt. Min farmor hade nickat instämmande. Exakt när detta var kan min far inte minnas, men det rör sig om tiden mellan 1939 och 1942, då han själv var mellan sex och nio. Han minns inte heller den judiska flickans namn.
Tf