Sverige kan räkna med kyla i Säkerhetsrådet - Svenska diplomater lär känna av osämjan mellan USA och Ryssland när Sverige intar ordförandeskapet i FN:s säkerhetsråd efter nyår. Men det blir inte enda huvudvärken. Nya utmaningar väntar sedan britterna nu vill lämna Europakonventionen, och USA och FN sopats undan i Syriens vapenvila.
GENÈVE Inte sedan kalla krigets dagar har förbindelserna mellan USA och Ryssland varit så dåliga. Spänningarna sträcker sig från Ukraina och Syrien till avlyssningsskandaler och trakasserier av diplomater. Osämjan har också satt djupa spår i FN:s säkerhetsråd, som är mer paralyserat än någonsin och misslyckas med sin huvuduppgift att "upprätthålla internationell fred och säkerhet".
Den främsta låsningen sker oftast mellan USA och Ryssland, där Kina hakar på ryssarna och Frankrike och Storbritannien följer USA i hälarna. Därmed är säkerhetsrådet kluvet i två delar, och ingenting sker medan miljontals dödas och flyr brinnande infernon.
Sverige lär känna av denna usla stämning när landet kliver in bland de femton icke-permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet nästa vecka och dessutom blir ordförande. Det blir inte lätt för lilla Sverige att lyfta frågor om mänskliga rättigheter, flyktingströmmar och kvinnors ökade möjligheter när världen står i brand och FN:s säkerhetsråd mest liknar en igloo.
Det är dessutom inte enda svårigheten som väntar. Såväl FN som USA har hamnat i ett pikant läge sedan båda sopats åt sidan med en jättekvast när Ryssland och Turkiet på egen hand enades om vapenvila i Syrien på torsdagen. Det är nu ytterst oklart vilken roll FN ska spela i Syrien-konflikten och en eventuell fredsprocess. För svensk del blir Syrienfrågan en av de första kriserna som tas upp - nu plötsligt i ett helt nytt läge där Ryssland, Turkiet och Iran kör sitt eget race och ignorerar FN och amerikanerna.
En annan huvudvärk som svepte in på fredagen var britternas besked att vilja lämna Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Storbritanniens premiärminister Theresa May säger enligt tidningen The Telegraph att hon vill göra detta till huvudfråga i kampanjen inför det brittiska valet 2020. Det bådar även illa för FN:s strävan för mänskliga rättigheter, en av de svenska huvudfrågorna under de två åren i säkerhetsrådet.
Ytterligare en uppförsbacke för Sverige blir kampen att få fler höga poster inom FN. Sverige är en av FN:s största bidragsgivare, men efter att Jan Eliasson efter nyår slutar som FN:s vice generalsekreterare är det nästan tomt på FN-svenskar i toppen - vilket också påverkar chanserna till inflytande.
När det gäller de stora globala kriserna kommer Sverige i FN knappast att spela något större roll för hur världsläget utvecklas. Det är framförallt USA och Ryssland som kan påverka konflikterna i exempelvis Syrien, Irak, Libyen och Jemen. Däremot kan många länder komma att lyssna på Sveriges erfarenheter och kunskaper om flyktingkrisen.
Möjligen kan Sverige trycka på för den uppförandekod som diskuteras inom FN när det gäller säkerhetsrådets agerande vid folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Koden innebär att man stöttar åtgärder som ska förhindra eller stoppa dessa brott, och inte kan rösta mot sådana resolutioner. Frankrike och Storbritannien har anslutit sig - men inte USA, Ryssland eller Kina. Chansen att de gör det är snudd på noll.
Trots detta mörker och faktum att Obama och Putin kört sina relationer i botten, vilket smittat av sig på säkerhetsrådet, kan ljusningar vänta. Om tre veckor tar Donald Trump och hans andra Putin-vänner över makten i Vita Huset, och då kan mycket hända. Kanske väntar också en uppluckring av låsningen i säkerhetsrådet som gör att FN kan agera - även om det kommer för sent för miljontals människor.