Sverige pyntas men festen kan vara över

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Sverige pyntas men festen kan vara över Senaste nytt om flyktingkrisen

Sverige pyntas men festen kan vara över - Är festen redan över? Hur bitter blir baksmällan? De senaste siffrorna över landets tillväxt väcker många frågor inför framtiden.

Stora röda lampor, ljusslingor, sjungande tomtar och hyacinter i rader. Sverige pyntas inför julen men samtidigt börjar allt fler bedömare tala om att de festligaste ekonomiska dagarna är över.

Tillväxtsiffrorna för årets tredje kvartal slutade på 2,8 procent. Högre än vad som brukar anses normalt men långt under fjolårets siffror. Dessutom minskade både antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar för första gången sedan 2009.

För att förstå vilken ekonomisk framtid som stundar slås telefonnummer till flera bedömare.

Handelsbankens chefsekonom Ann Öberg säger att den privata konsumtionen var svagare än hon väntat sig, samtidigt som hushållens disponibla inkomst ökar. Hushållen verkar spara och bunkra, kanske förbereder de sig inför möjligt sämre tider. Ann Öberg talar om en inneboende oro för det politiska läget i världen, för flyktingskrisen och för att världsekonomin vägrar att ta fart efter finanskrisen.

Även Andreas Wallström, chefsanalytiker på Nordea, säger att efterfrågan i Sverige är svagare än väntat, då inte bara privat konsumtion utan också offentlig sådan liksom investeringar. Det är en "inbromsning" som pågår, säger Wallström.

I en intervju med SvD nyligen liknande SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist landets ekonomi med en febrig snögubbe, "het inuti men kylig på utsidan". Det är en kylig omvärld men en på många sätt varm svensk ekonomi utvecklar han på telefon.

Robert Bergqvist säger att siffran var en besvikelse men betonar att Sverige har en bra tillväxt historiskt sett. Han tror att siffrorna kan revideras uppåt längre fram och att den offentliga konsumtionen borde vara starkare.

Hushållen förbryllar även Robert Bergqvist. Han betonar Riksbankens minusränta på 0,5 procent. Han sa att många han möter är rädda för att minusräntan blåser upp en bostadsbubbla, och att de därför vill spara ihop en buffert att ha om det blir en krasch. "Minusräntan signalerar ett krisläge", säger Bergqvist.

Riksbankens minusränta är omdebatterad av ekonomkåren men flitigt försvarad av riksbankscheferna själva. Nyligen gick vice riksbankschef Martin Flodén ut i en debattartikel i Dagens Industri och sa att "även jag önskar att ränteläget var högre och penningpolitiken mer normal, men det bästa sättet att varaktigt nå ett högre ränteläge är knappast att nu bedriva en betydligt stramare penningpolitik. "

Riksbankens nästa räntebesked kommer den 21 december och ska man tro banken Nordeas ekonomer kommer reporäntan sänkas ytterligare då. Den viktigaste ledtråden inför beskedet kommer samma dag som Luciatågen lyser upp landet. Då publicerar SCB ny statistik över inflationen, senare kommer ny data över inflationsförväntningarna.

Andreas Wallström på Nordea säger att han inte är "tvärsäker" men att läget är en "utmaning för Riksbanken som så hårdnackat har kämpat för de sista tiondelarna på inflationen".

Handelns utredningsinstitut spår sin vana trogen en ökad julhandel i år. Återstår att se om hushållen vill och vågar konsumera eller om sparivern når även julklapparna och kylskåpen. Glögg är i alla fall långt billigare än champagne.

Sveriges BNP steg 0,5 procent under tredje kvartalet, jämfört med föregående kvartal. Jämfört med motsvarande kvartal 2015 steg BNP 2,8 procent. Det visar SCB:s nationalräkenskaper.

Enligt SME Direkts prognosenkät väntades BNP ha stigit 0,5 procent jämfört med föregående kvartal och stigit 2,9 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Hushållens konsumtion steg 0,4 procent under tredje kvartalet jämfört med föregående kvartal. Ökningen förklaras främst av svenskars konsumtion i utlandet. Offentlig konsumtion var oförändrad jämfört med andra kvartalet.

Exporten ökade 1,3 procent, medan importen ökade 0,6 procent. Exportnettot bidrog med 0,3 procentenheter till BNP-tillväxten.

Antalet sysselsatta i hela ekonomin minskade med 0,3 procent och antalet arbetade timmar minskade 0,1 procent.

Källa: SCB Nationalräkenskaper

Källa - 2016-11-29 18:10

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Poeten mot fascismen
  8. Angela merkels efterträdare
  9. Bilda regering efter valet
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+