Sverige utvisar arbetande nordkoreaner - Samtalen kom i juli 2017. Det var första sommaren i huset som familjen hade köpt efter att ha bott i Sverige i nio år. Telefonsamtalen anmäldes till Säpo, men de fick aldrig någon respons. "Jag kan hjälpa dig. Din familj väntar på dig. " Samtalet kom från ett nummer i Kina och mannen talade koreanska.
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Men Kim var misstänksam. För en tid sedan hade hennes bror blivit fängslad i Nordkorea. Att en främmande man ringde på hennes telefon och bad henne att komma hem var konstigt. Hon var säker på att den nordkoreanska regimen har hittat numret till henne efter att broderns telefon har blivit beslagtagen.
Park och Kim och deras tre barn lever nu i ett litet samhälle i Småland. De vill inte att vi skriver ut deras fullständiga namn. De flydde hit 2008. Efter över tio år i Sverige har de nu fått slutgiltigt avslag på sin asylansökan. Men mannen i familjen arbetar heltid på ortens stora husfirma sedan 2016. Han ansöker därför om spårbyte. Spårbyte är den brygga som finns för asylsökande att bli arbetskraftsinvandrare i stället. Även frun arbetar. En fast halvtid som städerska. Hon har erbjudits heltid, men som asylsökande har du rätt till 15 timmars förskola och barnen behöver mer.
På pappret borde han kunna stanna. Träfacket GS intygar att villkoren är kollektivavtalsenliga och arbetsgivaren beskriver utförligt i media hur hans kompetens behövs på orten. Men Migrationsverket säger nej. Ett giltigt pass är nämligen ett krav för arbetskraftsinvandrare. Men Park saknar pass. I Nordkorea får ingen pass, av förklarliga skäl. Däremot får alla ett id-kort. Men det är livsfarligt att ta med sig när man flyr landet. Hittas man blir man kastad i fängelse eller i värsta fall dödad. Park vet, för han har suttit där.
2005 simmade han över gränsen till Kina men hittades av kinesisk polis. Han lyckades som genom ett mirakel överleva fängelset genom att svälja en säkerhetsnål. Han hamnade på sjukhus och bedömdes vara så nära döden att han skickades hem. Några dagar senare flydde han igen, invirad i tjugo meter tyg för att hålla ihop det öppna såret på magen. Efter tre år gömd i Kina fick han ut sin fru, som tvingades lämna kvar deras dotter i landet. De fick falska kinesiska pass och tog sig till Malmö 2008. I den småländska orten har de lärt sig svenska av församlingen.
Totalt har 64 personer från Nordkorea sökt asyl i Sverige sedan år 2000. I genomsnitt handlar det om tre personer per år. Snittet dras dock upp av "double defectors", personer som falskt uppgett att de är nordkoreaner när de i själva verket är medborgare i Sydkorea.
Det gäller de ovanligt många nordkoreaner som sökte asyl 2010 och 2011, 17 stycken. De upptäcktes efter ett slagsmål som gjorde att polisen kontrollerar deras fingeravtryck. Migrationsverket borde direkt ha kontrollerat detta mot Sydkoreanska myndigheter. I dag kontrolleras fingeravtrycken på asylsökande inte ens mot Interpols register över efterlysta.
I det här fallet menar en expert jag talar med att det är osannolikt att familjen varit i Sydkorea, givet hur rädda de är inför att utvisas dit. Om de hade haft sydkoreanskt medborgarskap hade den sydkoreanska ambassaden utan problem utfärdat pass till dem för att åka tillbaka.
Skälet till att Sverige utvisar nordkoreaner är att Sydkorea kan ta emot dem. Sydkorea erkänner inte Nordkorea som suverän stat och alla nordkoreaner betraktas ha kulturell anknytning till Sydkorea. Frågan är om det bör gälla den här familjen. I Sydkorea talas ett annat språk. Sedan staterna splittrades 1948 har språken utvecklats åt olika håll. Och efter tio år i Sverige skulle familjen kunna anses ha en starkare anknytning hit.
Frågan om arbetstillstånd är intressant. Efter att Migrationsverket sagt nej på grund av att Park saknade pass, överklagade familjen beslutet. De kontaktade också en smugglare som fick ut mannens id-kort. De har skickat in en kopia och erbjudit att visa originalhandlingarna. Men prövningen godkändes inte och handlingarna lades i byrålådan. "Jag är besviken. Vi betalade mycket för att någon skulle hämta mitt identitetskort men Migrationsverket har inte ens tittat på det", säger pappan i en längre intervju med mig (läs den på svd. se/ledare).
Förra veckan ställde riksdagsledamoten Anders Åkesson (C) en skriftlig fråga till Morgan Johansson (S) om den nordkoreanska familjen i Småland och vad ministern tänker göra för att undvika att liknande fall uppstår i framtiden. Ett uppenbart lagförtydligande är att kravet på pass inte ska gälla medborgare från länder som inte utfärdar pass. Och att myndigheten i stället granskar de id-handlingar som världens mest slutna land faktiskt utfärdar.
Tf