Sveriges flyktingpolitik får kritik

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Sveriges flyktingpolitik får kritik Senaste nytt om flyktingkrisen

Sveriges flyktingpolitik får kritik - Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter kritiserar Sveriges flyktingpolitik, framför allt restriktionerna kring familjeåterförening.

- Det förhindrar bara integrationen i svenska samhället, säger Nils Muiznieks.

Nils Muiznieks besökte Sverige den 2 till 6 oktober förra året. Det ligger till grund för en rapport som fokuserar på flyktingsituationen och personer med funktionshinder, och är en del av Europarådets återkommande granskningar om människorättsläget i dess medlemsländer.

- Sverige har varit ganska generöst mot flyktingar och asylsökande, men det här nödläget som infördes för fler år sedan behövs inte längre och ni kan återvända till er traditionella, bättre politik mot flyktingar och asylsökande, säger han till TT.

Framför allt är Muiznieks kritisk till svårigheterna kring familjeåterföreningar, och att det görs skillnad mellan dem med flyktingstatus och dem som klassas som alternativt skyddsbehövande, där det endast i undantagsfall ges rätt att få anhöriga till Sverige.

- Skillnaden är orättfärdig. Du borde inte begränsa rättigheterna till familjeåterförening. För det här är människor som behöver skydd under lång tid. Att begränsa deras rätt förhindrar bara integrationen i det svenska samhället, säger Muiznieks.

- En annan aspekt är att familjeåterförening är ett viktigt sätt att säkert och lagligt ta sig hit. Om vi vill stoppa det kaotiska mottagandet, borde vi öka möjligheterna att komma hit på säker väg, säger Muiznieks.

Kommissionären riktar också kritik mot de medicinska åldersbedömningarna, och att unga afghaner utvisas utan att det har säkerställts att de har familj eller annat nätverk i Afghanistan.

- Man måste ha en human och flexibel inställning, och utvärdera varje enskilt fall. Om det råder tvekan kring risken att skicka tillbaka ett barn, av säkerhetsskäl, eller bristen på kopplingar och familj, så borde man få en välvillig tolkning och tillåtas att stanna. Jag tror att många av barnen redan gjort en stor ansträngning för att integrera sig i samhället, och att samhället kommer att tjäna på dem, säger Nils Muiznieks.

När det gäller åldersbedömning skulle han vilja se en bredare undersökning där även exempelvis psykologer, lärare och andra hjälper till, då den strikt medicinska bedömningen är ifrågasatt.

Muiznieks ser också på oro att många unga flyktingar försvinner efter ankomst till Sverige. Här tycker han att myndigheterna inte gör tillräckligt.

- Ungdomarna riskerar att bli offer för människohandel och utnyttjas på olika sätt. Jag hoppas att era lokala myndigheter, tillsammans med de nationella och Barnombudsmannen, samlas kring hur man identifierar och spårar barnen. Det understryker också vikten av att ha en god man tilldelad tidigt, och att de goda männen inte har för många barn samtidigt, så att de kan hålla bättre koll på dem, säger han.

Migrationsminister Heléne Fritzon (S) säger att hon är väl medveten om de delar som lyfts fram i rapporten, men att det inte kommer att bli några regelförändringar förrän sommaren 2019, då den tillfälliga asyllagen löper ut, eller att EU-länderna enas om en gemensam flyktingpolitik.

- Så länge vi inte har uppnått en gemensam syn på hur vi ska ta ett solidariskt ansvar är det inte möjligt från svensk sida att göra förändringar, säger hon.

Nils Muiznieks, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, besökte Sverige den 2_6 oktober 2017. Huvudämnet för besöket var mänskliga rättigheter kring invandrare, flyktingar och asylsökande och kring dem med funktionshinder.

Under besöket träffade Muiznieks flera ministrar, statssekreterare och representanter för olika myndigheter och organisationer, liksom bland annat en grupp unga ensamkommande personer från Afghanistan.

Europarådet grundades 1949 och är inte ett EU-organ. Arbetet är inriktat på demokrati och mänskliga rättigheter. Ett rättesnöre är Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna.

Europarådets parlamentariska församling och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna utgör viktiga delar i organisationen.

Källa: Europarådet

Vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Fredric Karén

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2018-02-16 01:15

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Angela merkels efterträdare
  8. Bilda regering efter valet
  9. Flyktingkaravanen
  10. Fabian fjälling

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+