Systemet brakar ihop om kommunerna får välja - Bengtsfors är senaste kommunen att utmana staten när det gäller flyktingmottagandet. Men kommunernas chanser att vinna en eventuell rättslig tvist med staten är minimala, säger en jurist till SvD.
2016 infördes bosättningslagen med syfte att jämna ut mottagandet av nyanlända bland Sveriges kommuner. I Bengtsfors bor knappt 10 000 personer och kommunstyrelsen menar att flyktingmottagandet inte stått i proportion till kommunens storlek.
Bengtsfors har tagit emot 536 nyanlända sedan 2016. Av dem är det enligt Migrationsverket 17 som anvisats till kommunen via den nya lagen, rapporterar TT.
- Bengtsfors 2019 är ett helt annat samhälle än det var 2015, säger Stig Bertilsson, moderat politiker och kommunstyrelsens ordförande, till SvD och fortsätter:
- Det har fått betydande påfrestningar på kommunen ekonomi.
Migrationsverkets presstjänst svarar SvD att de tar hänsyn till kommuner som haft ett högt mottagande av självbosatta - det vill säga nyanlända som ordat boende på egen hand - och därför tilldelar dessa kommuner färre nyanlända via kvotsystemet.
De berättar samtidigt att utjämningseffekten är begränsad då de flesta nyanlända tillhör just gruppen självbosatta och därmed själva väljer vilken kommun de vill bosätta sig i.
Stig Bertilsson anser att regeringen inte hållit sitt löfte om att flyktingarna skulle fördelas rättvist mellan landets kommuner.
- Det är ett ganska litet antal kommuner som tagit emot väldigt många och samtidigt kommuner som stort sett står utanför mottagandet. Vi tycker inte att det är acceptabelt.
- Vi har fått mer än tillräckligt och vi vill nu se att det blir en fördelning som lever upp till det som sades från början: att Sveriges kommuner stora och små, rika och fattiga - alla ska vara med och ta sin del, säger han.
För Bengtsfors handlar det inte om att utmana den så kallade bosättningslagen utan att sända en signal till regeringen. Men Sölvesborg går längre, de vill pröva hur det kommunala självtyret står sig mot bosättningslagen, rapporterar TT.
Enligt TV4 Nyheterna har ett tjugotal kommuner diskuterat frågan om att följa Sölvesborg.
Men chansen att lyckas är liten, bedömer Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.
- I bosättningslagen står det uttryckligen att inga beslut är överklagbara. Men det finns en teoretisk möjlighet att hänvisa till att kommuner ska ha rätt till domstolsprövning i frågor som rör det kommunala självstyret, säger han till SvD.
- Men chansen till en juridisk prövning som går åt kommunernas håll är fullständigt minimal. Systemet skulle braka ihop om kommunerna fick välja och vraka. Det skulle inte fungera.
Samtidigt säger Olle Lundin att lagen är inskränkande på det kommunala självstyret och att man kan förstå att kommunerna skulle vilja ha möjlighet att överklaga myndighetsbeslut.
- Man kan medge att bosättningslagen går väldigt långt in i det kommunala självstyret - man blir bara tilldelad ett antal flyktingar av stat och myndighet, och man har väldigt lite att säga till om.
- Det vore ganska rimligt att en kommun som tycker att man har räknat fel skulle kunna få en överprövning av myndighetsbeslutet.
SvD har försökt nå regeringen för en kommentar.
2017: 23 600
2018: 15 200
2019: 9 000
Källa: Migrationsverkets presstjänst
Tf