Testet som visar vad du får i vårbudgeten - Fler böcker i förskolan: 50 miljoner kronor. Solcellsstöd: 170 miljoner. Är det mycket eller lite?
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Den förre moderatledaren Fredrik Reinfeldt hade ett retoriskt knep för att göra de politiska alternativen tydliga. Han kallade det "femmiljarderstestet".
Tanken är enkel. Ur en lång tabell med politiska reformer eller förslag gallrar man fram dem som kostar fem miljarder kronor eller mer. På så sätt framträder en bild av den verkliga politiska inriktningen.
Att strössla några miljoner hit eller dit till behjärtansvärda ändamål tillhör politikens bländverk. Alla partier gör det. Det blir rappa rubriker och flashiga fototillfällen, men säger föga om vad man egentligen vill åstadkomma. Det är mångmiljardbeloppen som visar prioriteringarna.
På måndagen presenterade finansminister Magdalena Andersson (S) vad som i dagligt tal kallas regeringens vårbudget. Egentligen är det två delar. Dels vårändringsbudgeten, som visar regeringens justeringar innevarande år. Dels den ekonomiska vårpropositionen, som stakar ut politiken för en rad år framåt.
Gör man femmiljarderstestet på ändringsbudgeten faller det mesta bort. Sommarjobb (100 miljoner), elbilar (45 miljoner) och bostäder (110 miljoner) är oviktigt.
Det finns i själva verket bara en post som kan anses vara i närheten. Det är under utgiftsområde Migration. Anslaget för ersättningar och bostadskostnader ökas i år med 4,9 miljarder kronor.
Regeringens tuffa tag och brösttoner om ordning och reda bleknar i jämförelse. 200 miljoner kronor till polisen är förstås önskat. 79 miljoner kronor till Tullverket och Skatteverket är säkert välbehövligt.
Men om regeringen Löfvens prioriteringar verkligen ska bedömas är det inte stärkt trygghet för äldre (350 miljoner) som ska framhävas. Det är fem miljarder kronor för att kommunerna ska ha råd med invandringen ett år till.
Gör man testet på 2018 års ekonomiska vårproposition nyanseras bilden. Det blir exempelvis tydligt att den gångna mandatperioden har haft en klar miljöpartistisk profil, som inte har kommit fram när MP huvudsakligen har framställts som förlorare i den så kallade samarbetsregeringen. Över tid har miljöbudgeten ökat med drygt fem miljarder kronor.
Det försämrade säkerhetspolitiska läget syns också. Fram till 2021 summerar anslagsökningarna till försvar och krisberedskap ganska exakt fem miljarder kronor.
Så kan man hålla på. Femmiljarderstestet är förstås inte helt rättvisande. Det mäter ju inte effekterna, utan enbart viljeinriktningen. Det är fullt möjligt - för att inte säga sannolikt - att en politisk storsatsning egentligen bara strör mer pengar i en redan övergödslad sjö.
Därför kan man också, som intresseorganisationen Skattebetalarna, konstatera att skatten har ökat med 47 miljarder kronor netto under den rödgröna regeringen. Fler än förre Scania-chefen Leif Östling frågar sig antagligen "vad fan får jag för pengarna?"
I riksdagsdebatten kritiserade Elisabeth Svantesson (M) misslyckandet med den ökande otryggheten. Emil Källström (C) visade att arbetslöshetsmålet inte har uppnåtts, trots fyra goda år. Mats Persson (L) framhävde sveket mot funktionsnedsatta i den försämrade assistansersättningen. Jakob Forssmed (KD) sköt in sig på vårdkrisen. Oscar Sjöstedt (SD) pekade på att utvisningarna av dem som fått avslag på asylansökan inte blir av.
Redan efter det första replikskiftet stod det klart att finansminister Magdalena Andersson inte precis har saknat områden att storsatsa på.
Femmiljarderstestet visar vad socialdemokratiskt styre egentligen betyder.