Thunbergs klimatkamp kan prisas i Oslo

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Thunbergs klimatkamp kan prisas i Oslo Senaste nytt om flyktingkrisen

Thunbergs klimatkamp kan prisas i Oslo - Spelbolagen säger Greta Thunberg. Trenden säger en organisation. Aktivisterna hoppas på en kombination av båda två.

Hur som helst toppar ungt och miljörelaterat i gissningarna inför Nobels fredspris 2019.

Pakistanska skolaktivisten Malala Yousafzal var bara 17 år när hon hedrades med Nobels fredspris 2014. Endast fem år senare kan nu en ännu yngre aktivist få samma pris då 16-åriga Greta Thunberg både nominerats och tillhör favoriterna när den norska Nobelkommittén ska säga sitt på fredagsförmiddagen den 11 oktober.

Thunberg är spelbolagens storfavorit, följd av premiärminister Abiy Ahmed i Etiopien, som rejält mjukat upp relationen till grannlandet Eritrea. Även Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern, hyllad för sitt bemötande av terrordådet i Christchuch i mars, samt den brasilianske hövdingen och miljöaktivisten Raoni Metuktire får låga odds.

Å andra sidan har Nobelkommittén de senaste åren följd en tydlig trend där man vartannat år prisat individer och vartannat en organisation - som i så fall borde stå i tur för 2019.

Det får i sin tur många att gissa på en kombination.

- Den jag tycker borde få Nobels fredspris är den globala ickevåldsrörelsen Fridays for future. Det är på tiden att klimatfrågans koppling till hållbar fred och säkerhet uppmärksammas igen, säger Agnes Hellström, ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen.

Genom att uppmärksamma hela den globala ungdomsrörelsen för klimatet kan man samtidigt undvika att lägga allt tryck och rampljus på Thunberg själv.

- Greta har varit ganska tydlig med att hon inte vill att det ska kretsa kring hennes person egentligen och att hon hela tiden hänvisar till forskning, säger Hellström.

Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare på hjälporganisationen Kvinna till kvinna, är inne på samma spår, men kan tänka sig en tredelning där Thunberg, Fridays for future och FN:s klimatpanel IPCC alla nämns som pristagare.

- För att visa på bredden, att det är allt från medlemsstater och forskare till individen och aktivisten, säger Tötterman Andorff.

Men alla håller inte med.

Henrik Urdal på norska fredsforskningsinstitutet Prio, som årligen gör en stort uppmärksammad lista över toppkandidaterna, tror inte på Thunberg.

Han anser inte att klimatförändringarna är något som går att få ihop med den norska Nobelkommitténs uppdrag att prisa "förkämpar för fred".

- FN:s klimatpanel har varit väldigt försiktig med att dra några slutsatser om kopplingen klimat och konflikter. Det betyder inte att klimat inte kan bidra till att förstärka konflikter, men inom forskningen finns det än så länge väldigt lite stöd för att klimatförändringarna leder till en våldsam ökning av konflikter, säger Urdal till tidningen Aftenposten.

Hans favoriter är i stället en grupp andra unga aktivister, libyska Hajer Sharief, somaliska Ilwad Elman och Nathan Law Kwun-Chung från Hongkong.

Även Kvinna till kvinna ger tummen upp för Sharief och Elman.

- Det skulle jag tycka var fantastiskt. De jobbar väldigt konkret med fred och utveckling och mänskliga rättigheter, så det kanske är lite mer i linje med Nobelpriset, säger Petra Tötterman Andorff - som även ser FN:s flyktingorgan UNHCR som en tänkbar vinnare.

Som vanligt finns samtidigt en rad andra tunga kandidater bland de nominerade. Nordmakedoniens premiärminister Zoran Zaev och Greklands förre premiärminister Alexis Tsipras nämndes redan i fjol för den namnuppgörelse som bilagt den långvariga tvisten mellan de två länderna.

Fängslade uiguraktivisten Ilham Tohti har också förts fram, även om den norska kommittén måhända avskräcks av den stora kinesiska ilskan mot Norge efter prisandet av regimkritiken Liu Xiaobo 2010.

Samtidigt väntar en rad människorättsaktivister i Ryssland fortsatt på att bli uppmärksammade. Ingen rysk dissident har hedrats sedan kärnfysikern och fredsaktivisten Andrej Sacharov fick Nobelpriset 1975.

Mottagarna av Nobels fredspris väljs, i enlighet med Alfred Nobels testamente, av den norska Nobelkommittén som i sin tur utses av det norska parlamentet stortinget.

Kommittén bildades i april 1897, men kunde dela ut sitt första pris först 1901, då till Henry Dunant, schweizisk grundare av Röda Korset, samt franske fredsaktivisten Frédéric Passy.

Första kvinna att prisas var österrikiskan Bertha von Suttner 1905.

Priset ska enligt testamentet gå till "broderskap mellan nationer, avskaffande eller minskande av arméer och för att upprätthålla och främja fred i världen".

Världsdelsmässigt har Europa 48 individuella pristagare, Nordamerika 24, Asien 19, Afrika 11 och Sydamerika 3.

Äldsta vinnare hittills är polsk-brittiske Jospeh Rotblat, som var 87 år när han prisades 1995.

Yngst hittills är pakistanska Malala Yousafzai, som prisades som 17-åring 2014.

Fem svenskar har genom åren från Nobels fredspris:

1908: Klas Pontus Arnoldson (1844-1916), för sitt arbete för den fredliga upplösningen av unionen med Norge 1905. Grundade Svenska freds- och skiljedomsföreningen 1883. Tidigare riksdagsman. Delade priset med danske Fredrik Bajer.

1921: Hjalmar Branting (1860-1925), för sitt stöd för internationellt samarbete och det nybildade Nationernas förbund. Sveriges första socialdemokratiska statsminister, under sex månader 1920, samt 1921-23 och 1924-25. Delade priset med norske Christian Lange.

1930: Nathan Söderblom (1866-1931), för sitt ekumeniska fredsarbete. Svenska kyrkans ärkebiskop sedan 1914 och ledamot av Svenska Akademin (stol nr 16) från 1921.

1961: Dag Hammarskjöld (1905-61), för sina insatser som FN:s generalsekreterare från 1953. Även ledamot i Svenska Akademin (stol nr 17) från 1954. Omkom i en flygolycka i september 1961 och är den hittills ende som fått fredspriset postumt.

1982: Alva Myrdal (1902-86), för sitt arbete för internationell nedrustning, bland annat som nedrustningsminister i regeringen 1969-73 och som ordförande i den svenska delegationen vid FN:s ständiga nedrustningskonferens i Genève. Delade priset med mexikanen Alfonso García Robles. Maken Gunnar fick för övrigt ekonomipriset 1974.

Här är de tio senaste årens mottagare av Nobels fredspris:

2018: Läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa och yazidiska Nadia Murad från Irak.

2017: Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, Ican.

2016: Colombias president Juan Manuel Santos.

2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.

2014: Barnrättsaktivisterna Malala Yousafzai från Pakistan och Kailash Satyarthi från Indien.

2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.

2012: Europeiska unionen, EU.

2011: Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, liberianska fredsaktivisten Leymah Gbowee samt jemenitiska journalisten och aktivisten Tawakkul Karman.

2010: Kinesiske dissidenten Liu Xiaobo.

2009: USA:s president Barack Obama.

Tf vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Mikael Larsson

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2019-10-06 06:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Kirsebergsfängelset mkb
  3. Om det blir nyval
  4. Piska som i usa
  5. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  6. Björklund flossar
  7. Kuratorn mobulbostäder MKB
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Bilda regering efter valet

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+