Tillfälligt eldupphör i norra Syrien - Turkiet har gått med på ett fem dagar långt eldupphör i norra Syrien, vilket även kurdiska styrkor accepterar.
Som Turkiet ser det är eldupphöret en tidsfrist för kurderna att dra sig tillbaka från de omstridda områdena - annars återupptas invasionen.
Att Turkiet accepterar en paus i striderna tillkännagavs efter att USA:s vice president Mike Pence och den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan träffats i Ankara.
Turkiet har också gått med på att avsluta sin militära offensiv helt och hållet - på villkoret att kurderna under det fem dagar långa eldupphöret drar tillbaka sina styrkor från de gränstrakter där den turkiska regeringen vill upprätta vad man kallar en "säker zon" på syriskt territorium, längs med gränsen.
De kurdiska styrkorna får fem dygn på sig att lämna berörda områden. Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu vill inte kalla överenskommelsen för en vapenvila för att vapenvilor bara kan ingås mellan två "legitima parter".
- Vi pausar insatsen, vi stoppar den inte, säger Cavusoglu vid en presskonferens.
- Vi kommer bara att stoppa insatsen när (de kurdiska styrkorna) drar sig tillbaka helt och hållet från regionen.
Uppgifterna om eldupphörets villkor är dock oklara och tycks delvis gå isär.
Enligt den turkiske utrikesministern är Turkiet och USA överens om att ta ifrån de kurdiska styrkorna tyngre beväpning och att kurdiska posteringar ska förstöras.
USA:s Mike Pence säger sig ha fått försäkringar från den kurdiska YPG-milisen att den ska dra tillbaka soldater - och att det redan påbörjats.
Den kurdledda SDF-alliansen, där YPG utgör större delen, säger att den är redo att lystra till eldupphöret och att det gäller i området mellan orterna Ras al-Ayn och Tal Abyad, vilket löper längs med en central del av den syrisk-turkiska gränsen.
- Vi har inte diskuterat ödet för andra områden, säger SDF:s överste befälhavare Mazlum Kobani, eller Mazlum Abdi som han också kallas, till en kurdisk tv-kanal.
Han nämner inte heller något om ett tillbakadragande av styrkor.
I Ras al-Ayn, där gränsstriderna kanske rasat som värst den senaste veckan, pågår fortfarande strider, enligt oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) som bevakar kriget från Storbritannien.
Trump uttryckte tidigare förhoppningar om mötet mellan Pence och Erdogan, men varnade samtidigt för sanktioner och tullar som kan "bli förödande för Turkiets ekonomi".
Efter uppgörelsen tackar och berömmer presidenterna Trump och Erdogan varandra via Twitter.
"Miljontals liv kommer att räddas!", skriver Trump.
Det turkiska målet är nu att den "säkra zonen" ska sträcka sig 32 kilometer in på syriskt territorium, från den östra sidan av floden Eufrat till den irakiska gränsen, säger utrikesministern Mevlüt Cavusoglu.
Turkiet kommer enligt Cavusoglu att förhandla med Ryssland om staden Manbij och vissa andra regioner. Han säger att man inte har gett USA några garantier när det gäller gränsstaden Kobane.
En ny flyktingvåg har tagit fart från Syrien till följd av den turkiska offensiven och de kurdiska myndigheterna söker sätt att evakuera civila.
Flyktingarna kommer från områden runt städerna Tal Abyad och Kobane, uppger Rami Abdel Rahman, chef vid Syriska människorättsobservatoriet.
De flesta försöker flytta in hos släktingar i säkrare områden. Några sover utomhus och andra i de 40 skolor som ger tillfälligt tak över huvudet, säger han.
Hundratals människor har dödats och 300 000 har flytt sedan Turkiet inledde sin offensiv för åtta dagar sedan, enligt SOHR.
Över 220 kurdiska kombattanter har dödats i strider, samt över 180 turkstödda syriska rebeller, enligt SOHR:s uppgifter. I samband med striderna uppges 72 civila ha dödats, varav merparten på den kurdiska sidan.
Kurdiska myndigheter i självstyret i nordöstra Syrien skriver i ett uttalande att det behövs en humanitär korridor för att evakuera civila från gränsstaden Ras al-Ayn. Uppmaningen kommer sedan syriska rebellgrupper som slåss på den turkiska sidan enligt SOHR attackerat en sjukvårdsinrättning i staden vilket gjort att patienter och personal inte kan lämna byggnaden.
Offensiven har pågått i åtta dygn. Enligt självstyret använder Turkiet napalm och ammunition med vit fosfor för att knäcka oväntat hårt motstånd i området kring Ras al-Ayn och pekar ut president Recep Tayyip Erdogan.
"Ställd inför det uppenbara misslyckandet med hans plan tar Erdogan till vapen som är förbjudna globalt, som fosfor och napalm", står det i ett uttalande från de kurdiska myndigheterna.
Detta förnekas av den turkiske försvarsministern Hulusi Akar. Han anklagar i stället den kurdiska sidan för att själva använda sådana vapen "för att lägga skulden på oss".
Den kurdiskkontrollerade regionen Rojava i nordöstra Syrien spänner över ett cirka 50 000 kvadratkilometer stort område - från floden Eufrat i väst och sydväst till den irakiska gränsen i öst och Turkiet i norr. Ett autonomt kurdiskt styre upprättades 2016.
Innan det syriska inbördeskriget bröt ut 2011 beräknades ungefär två miljoner, en knapp tiondel, av Syriens befolkning vara kurder. De har dock sedan länge saknat grundläggande rättigheter i landet.
Det fanns till en början ett svagt stöd bland kurder för revolten mot Bashar al-Assads regim som var startskottet för kriget, bland annat för att Turkiet uttalade sitt stöd för den största oppositionsgrupperingen.
I kriget har kurderna organiserat sig för att stärka sitt styre i nordöstra Syrien, medan Assad-regimen varit tydlig med att den har för avsikt att återta kontrollen över allt syriskt territorium. Endast ett fåtal gånger har det uppstått strider mellan kurder och regimstyrkor.
Sedan 2015 har de kurdiska styrkorna stridit under Syriens demokratiska styrkors (SDF) banér, en allians med merparten syriska styrkor och militärt understöd av en internationell USA-ledd allians som vände kriget mot terrorrörelsen IS. Runt 11 000 kurdiska stridande dog i dessa drabbningar.
Den kurdiska autonomin har väckt oro i Turkiet, men USA har i praktiken stått mellan parterna och förhindrat en större konflikt. I början av oktober meddelade USA dock att landets soldater ska vända hem. Turkiet inledde kort därpå en större offensiv mot de kurdkontrollerade områdena, med hjälp av turkstödda syriska rebellgrupper.
Turkiet vill upprätta en så kallad säker zon som sträcker sig tre mil in i Syrien längs med hela gränsen. Planen är att flytta upp till två miljoner av de 3,6 miljoner syriska flyktingar som finns i Turkiet dit.
Källa: Landguiden/UI, Reuters, AFP