Trots ökad rapportering siffror saknas om asylbränder - Efter flera eldsvådor i juni har bränderna på flyktingboenden återigen skapat stora rubriker. Men om bränderna ökat vet ingen.
- Jag kan inte göra någon bedömning om det har ökat eller minskat, säger Mattias Strömgren på MSB.
Hösten 2015 var medierna fulla av artiklar om bränder på flyktingboenden i Sverige. Därefter avtog rapporteringen men efter några våldsamma bränder i juni har ämnet återigen aktualiserats.
En sammanställning av medierapporteringen SvD gjort visar att det inte skrivits så mycket om ämnet sedan hösten 2015.
Det är framförallt två kraftiga bränder på ett boende utanför Ystad som rapporteringen kretsat kring. Brott misstänks ligga bakom eldsvådorna men i dagsläget har polisen inga misstänkta.
- De utreds som grova mordbränder alternativt mordbränder, säger Fredrik Bratt, polisens pressinformatör i Region Syd.
Om bränderna faktiskt ökat är däremot oklart eftersom ingen myndighet har färsk statistik om ämnet. Tidigare hade polisens Nationella operativa avdelning uppdraget att kartlägga bränderna men inte längre. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gjorde en sammanställning av bränderna sommaren 2016.
- Tanken var att vi skulle göra en uppdaterad sammanställning vid årsskiftet men vi har inte hunnit med det. Tyvärr har vi ingen riktigt bra bild av hur läget är nu, säger Mattias Strömgren på MSB.
Mattias Strömgren säger att han inte kan göra en bedömning av utvecklingen efter sommaren 2016 utan att gå igenom räddningstjänstens rapporter.
I SvD:s genomgång av medierapporteringen av bränder på asylboenden i år rapporteras om ett 20-tal händelser. I rapporteringen framgår att ett flertal av fallen misstänks vara olyckor eller anlagda av personer som bor på boendena. Det framgår inte om några av bränderna varit attentat med hatmotiv.
Enligt Mattias Strömgren är det svårt att dra slutsatser enbart efter mediebevakningen. Ett skäl är att många av de mindre bränderna inte uppmärksammas av media.
- Den känsla man får av att läsa medierapportering ger inte hela bilden och därför är det vanskligt att dra slutsatser utifrån media, säger han.
I MSB:s sammanställning av bränder på flyktingboenden 2013-sommaren 2016 har de identifierat 180 bränder. Hälften av dem misstänks ha orsakats av olyckor och drygt en tredjedel bedöms vara anlagda.
- De stora bränderna var ofta i boenden som inte var i bruk, planerade boenden. Och många av de mindre bränderna var i boenden som var i drift där personal på plats många gånger släckte bränderna, säger han.
Under 2015 fokuserade mediebevakningen mycket på bränder som var misstänkta attentat. Men i en stor del av fallen rörde det sig alltså om torrkokningar, elfel, levande ljus eller bränder anlagda av asylsökanden.
- Alla var inte i form av attentat men sen fanns det ju så klart en hel del i form av attentat. Man tände eld på boenden för att få dem att brinna ner eller markera missnöje, säger Mattias Strömgren.
SvD har använt Retrievers tjänst Mediearkivet, som inkluderar de flesta svenska tidningar på nationell, regional och lokal nivå.