Trump gör Europa osäkrare. Dags agera därefter. - Europa vaknade upp till nyheten om vem som blir USA:s näste president. Men det var också en morgon med en föraning om en ny europeisk säkerhetspolitisk verklighet. Det återstår att se hur mycket som förändras med Donald Trump i Vita huset. Men förändring lär det bli - och knappast till det bättre.
Det lär inte ha varit någon tillfällighet att den ryske presidenten Vladimir Putin var snabb med att gratulera Trump till segern. Kreml ser nu möjligheter till en ny era i de rysk-amerikanska relationerna. Trump har under valkampanjen öppnat för såväl att lyfta sanktioner mot Ryssland som att erkänna annekteringen av ukrainska Krim.
Det vore att godta den ryske presidenten Vladimir Putins maktanspråk och ingenting säger att han då skulle nöja sig med Krim.
"Inget gott tecken för Ukraina", sade det ukrainska parlamentets vice talman Oksana Syroid i en kommentar till Trumps seger. Och oron lär ha tilltagit även på andra håll.
Trump tycks göra sin egen tolkning av de baltiska staternas rätt till skydd enligt Natofördragets artikel 5 vid ett militärt angrepp. Om USA kommer till undsättning beror, enligt Trump, på om länderna i fråga har "uppfyllt sina skyldigheter", det vill säga satsat rekommenderade 2 procent av BNP på sitt försvar. I dagsläget är det bara fem Natoländer som lever upp till detta.
Ett försämrat säkerhetsläge i Östersjöregionen skulle naturligtvis också påverka Sverige. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) konstaterar i en TT-intervju att det är oerhört viktigt att USA:s militära samarbeten med Nato, EU och Sverige ligger fast.
Men han kan inte längre vara säker på att det blir på det viset.
Regeringen måste stärka beredskapen för mörka framtidsscenarier och då inte bara på det militära området. Som utrikesminister Margot Wallström (S) påpekade i Ekot på onsdagen är det också en öppen fråga vad utgången av det amerikanska valet innebär för den internationella klimatpolitiken.
Trump tvivlar på att det är mänsklig aktivitet som ligger bakom klimatförändringarna och har gått till val på att USA ska dra sig ur det globala klimatavtal som slöts i Paris i fjol. Det vore ett dråpslag mot arbetet med att mildra växthuseffekten och skulle väsentligt öka risken för framtida konflikter och flyktingströmmar till följd av ändrat klimat.
Därtill kommer frågan vad det innebär för den europeiska ekonomin om USA börjar fjärma sig från frihandel så som Trump flaggat för.
"På längre sikt leder ökade amerikanska handelshinder till en minskad världshandel och dämpad global tillväxt", skriver Swedbanks chefekonom Anna Breman i en valkommentar.
För Europa, där tillväxten länge varit svag, kan det innebära ytterligare svårigheter och tilltagande splittring. Som om ett försämrat säkerhetsläge inte vore nog.
EU:s ordförande Donald Tusk har redan bjudit in Trump till ett toppmöte, bland annat för att diskutera frågor som Ukraina och klimatet.
Klokt så. Nu gäller det för Europa att försöka skingra den stora osäkerheten kring vart USA politiskt är på väg.