Trump kan krossa Turkiets ekonomi om han vill - Så milda som möjligt. Så beskrivs USA:s sanktioner mot Turkiet av ekonomer. Men om USA verkligen vill krossa Turkiets ekonomi, som Donald Trump själv uttryckte det, finns en akilleshäl.
Ett spel för gallerierna. Så beskriver chefsekonomer USA:s sanktioner mot Turkiet som SvD talat med. Sanktionerna riktar sig mot flera turkiska ministrar och höga tjänstemän som får sina tillgångar i USA frysta. Dessutom höjer USA importtullarna för turkiskt stål från 25 procent upp till 50 procent. Samtidigt stoppar USA förhandlingarna med Turkiet om ett handelsavtal värt 100 miljarder dollar, meddelar USA:s president Donald Trump.
Sanktionerna ska snarast ses som en del av spelet mellan den amerikanska kongressen och Trumpadministrationen än som ett straff mot Turkiet, säger Per Hammarlund, makroekonom på SEB.
- Trump har fått så mycket kritik att han varit tvungen att agera. USA inför så milda sanktioner som möjligt för att det inte ska påverka Turkiet alltför mycket. Så länge den turkiska milisen inte utför brutala avrättningar eller slår ner allt för hårt på motståndet borde Trump kunna säga att sanktionerna har bitit, säger Hammarlund.
Trump skrev på Twitter: "Jag är helt beredd på att förstöra Turkiets ekonomi om de turkiska ledarna fortsätter på denna farliga och destruktiva väg. "
Anna Breman, chefsekonom på Swedbank, håller med Hammarlund.
- Ur ett makroperspektiv är effekterna inte stora, ännu. Risken är att det här blir ytterligare en oroshärd utöver brexit och handelskonflikten mellan USA och Kina som kan eskalera. Det spär på den allmänna oron som finns kring den globala utvecklingen, säger Breman.
Men skulle USA, likt Trumps ord, vilja krossa den turkiska ekonomin borde landet införa sanktioner på dollarfinansiering. För i mitten av 2018 gick Turkiet in i en kraftig recession. För att ta sig ur krisen lånade Turkiet pengar i utlandet i dollar. Nu har ekonomin börjat återhämta sig. Men lånen finns kvar, lånen som ska betalas tillbaka inom ett år.
- Turkiska banker behöver kunna låna dollar för att betala av sina lån. Men det skulle vara ett allvarligt hot om man satt restriktioner på dollarfinansieringen. Det skulle kunna orsaka kraftiga fall på den turkiska marknaden, säger Hammarlund.
Åtgärden kan ändå få stora konsekvenser som också märks av i Sverige.
- När krisen var som värst augusti-september 2018 påverkade det också den svenska kronan.
Just nu är dollarsanktioner ändå osannolika. Turkiet är politiskt-strategiskt "fantastiskt viktigt" även om Trump inte vill erkänna det, säger Hammarlund.
- Det är ett muslimskt land som är Natomedlem där USA har säkra baser. Turkiet ser sig också som en brygga mellan öst och väst. Samtidigt är de en barriär mellan öst och väst, eftersom de hjälpt EU att hålla flyktingvågen i stånd, säger Hammarlund.
Bortsett från dollarberoendet är Mellanösterns energimarknad och Europa en betydligt viktigare handelspartner ekonomiskt sett för Turkiet än USA.
- Många turkar jobbar i Tyskland och skickar hem pengar till Turkiet. Om tysk ekonomi går långsamt slår det mot både export och intjäning av utländsk valuta.
Några hårdare sanktioner från europeiskt håll är inte att vänta, tror Hammarlund.
- Europa är så pass beroende av Turkiet på grund av flyktingöverenskommelsen att man håller sig till verbal kritik av Erdogan, snarare än att riskera en ny flyktingvåg.
Men hur bra fungerar ekonomiska sanktioner som ett maktmedel?
Robert Bergqvist som är chefsekonom på SEB säger att det generella ekonomiska läget är avgörande för hur effektiva sanktionerna är.