Utslagningen från jobb är oacceptabelt stor - Fler måste få en chans på arbetsmarknaden. För att lyckas med det krävs bland annat sänkta trösklar på gymnasiet, bättre insatser för äldre arbetslösa och en annan draghjälp för utrikes födda. Det skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
Svensk arbetsmarknad är i många avseenden en framgångssaga: sysselsättningen och arbetskraftsdeltagandet är högst i EU. Den stora utmaningen är att få lågutbildade, äldre arbetslösa och utomeuropeiska invandrade i arbete. Sverige har färre lågkvalificerade arbeten än andra jämförbara länder och kopplingen mellan kvalifikationer och sysselsättning är större. Skillnaderna i lön mellan olika jobb är små och stabila samtidigt som inkomstskillnaderna ökat kraftigt mellan de som har och de som inte har ett jobb. Betydelsen av dessa utmaningar växer.
Vi kan inte vara nöjda med dagens situation. Utslagningen är oacceptabelt stor och den är troligen inte förenlig med långsiktigt stabila offentliga finanser. I SNS Konjunkturrådsrapport 2017 "Åtgärder för en inkluderande arbetsmarknad" presenterar vi i dag förslag på hur regeringen och arbetsmarknadernas parter kan förbättra läget på den svenska arbetsmarknaden.
Sänk trösklarna i gymnasieskolan.
Arbetsmarknadsinriktade utbildningsinsatser bör ges tidigt, göras mer tillgängliga, vara yrkesinriktade, ge tydliga examensbevis och skapa personliga kontakter med arbetsgivare. Så ser det inte ut idag. De höjda antagningskraven till yrkesprogrammen 2011 försvårade för studiesvaga ungdomar. För att få fler studiestarka ungdomar att åter välja yrkesprogrammen har man föreslagit ökat teoretiskt innehåll, men regeringen borde i stället se till att:
• Öka antalet yrkesgymnasister bland studiesvaga ungdomar som nu ofta inte får någon examen alls.
• Införa ämnesbetyg i stället för kursbetyg och återgå till lägre antagningskrav för en bättre genomströmning.
• Återgå till de krav för yrkesexamen som rådde före 2011 och stärka arbetsgivarkontakterna under utbildningen.
• Underlätta för yrkesgymnasister att senare kunna komplettera till högskolebehörighet.
Bättre insatser för äldre långtidsarbetslösa.
Många äldre arbetslösa blir långtidsarbetslösa och risken är stor att de senare övergår i pension. Därför bör korta, intensiva och obligatoriska insatser sättas in tidigt. Ett system med särskilt skapade meningsfulla arbeten behöver införas för dem som inte lyckas få reguljära arbeten.
Snabbare etableringsinsatser.
Principen om snabba och inriktade insatser gäller även nyanlända flyktingar:
• Asylbeslut bör fattas så snabbt som möjligt och väntetiden fyllas med individanpassad svenskundervisning och praktik.
• Etableringsinsatserna bör ske på arbetsplatser så att nyanlända kan knyta kontakter med arbetsgivare.
• Även validering bör ske på arbetsplatser i samråd med arbetsgivare. Snabbspåren är ett steg i rätt riktning men kraftfulla insatser, inte minst från Arbetsförmedlingen, krävs för att det ska fungera.
Eftersom tillfälliga uppehållstillstånd kan omvandlas till permanenta för dem som har jobb är det viktigt att nyanlända ges goda chanser att snabbt finna ett arbete. Annars riskerar integrationen att försämras på grund av oro över att uppehållstillståndet inte förlängs. Målet bör vara arbete inom tre år från beviljat uppehåll.
Sysselsättningssubventioner är ett kraftfullt verktyg för att hjälpa svaga grupper in på arbetsmarknaden. Men de används för lite och har ett krångligt regelverk som bör förenklas.
Ta bort onödiga kvalifikationskrav och minska lönebarriärerna.
Arbetsmarknadens parter bör ta sitt ansvar för att hjälpa dem som ännu inte kommit i arbete. Redan idag differentieras lägstalöner utifrån ålder, erfarenhet och uppgifter, men skillnaderna är ofta små. Situationen för utsatta grupper skulle underlättas om differentieringen blev mer påtaglig. Vad som är mest ändamålsenligt varierar mellan olika avtalsområden. Just därför är parterna så viktiga. Framför allt inom servicesektorn är det fullt möjligt att begränsa lönekostnaderna för okvalificerad arbetskraft utan negativa konsekvenser för övriga sysselsatta.
Kvalifikationskrav bör anpassas för att underlätta inträdet för dem som har otraditionella meriter, exempelvis på grund av misslyckad skolgång eller invandring i vuxen ålder, inte minst inom offentlig sektor.
Ingen av dessa förändringar behöver ha några negativa konsekvenser för andra anställda.
Den svenska arbetsmarknaden behöver förändras för att bli mer inkluderande. Situationen kan dock inte förbättras med ett enskilt alexanderhugg utan det krävs ett aktivt arbete från både regeringen och arbetsmarknadens parter. Vi hoppas att våra förslag inspirerar dem att faktiskt genomföra de förändringar som vi ser är nödvändiga för Sverige.
SNS Konjunkturråd 2017:
Oskar Nordström Skans
professor i nationalekonomi vid
Uppsala universitet (ordförande)
Stefan Eriksson
docent och lektor vid Uppsala universitet
Lena Hensvik
docent vid Uppsala universitet
Fotnot: Rapportens författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar
inte ställning till dessa.
Vad är SNS? SNS är en oberoende ideell förening som sedan 1948 bidragit till att ledande beslutsfattare kan fatta välgrundade beslut baserade på vetenskap och saklig analys. Verksamheten består av forskning, möten och utbildning om viktiga samhällsfrågor.