Vad bör gälla efter tillfälliga migrationslagen?

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Vad bör gälla efter tillfälliga migrationslagen? Senaste nytt om flyktingkrisen

Vad bör gälla efter tillfälliga migrationslagen? - För att fatta beslut om den framtida riktningen för anhöriginvandring är det viktigt att klargöra vilka konsekvenser lagändringen från 2016 har fått. Jag vill lyfta fram fyra särskilt viktiga punkter, skriver Karin Borevi, docent i statsvetenskap.

I juni 2016 antog Sveriges riksdag en lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd. Denna lag var en direkt följd av den rekordstora invandringen av asylsökande till Sverige under hösten 2015. I och med lagändringen har Sverige blivit ett av de mest restriktiva länderna i EU gällande familjeåterförening, i synnerhet för personer som beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande, vilkas möjligheter att återförenas med nära familjemedlemmar kraftigt begränsats. Den nya lagen har även gjort det svårare för alla som bor i Sverige att ta hit en partner från ett land utanför EU. Denna förändring har inneburit ett paradigmskifte i den svenska migrationspolitiken och Sverige gick från att ha mer generösa regler till att anpassa sig till miniminivån av EU:s familjeåterföreningsdirektiv. Den tillfälliga lagen gäller fram till och med sommaren 2019.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det betyder att våra politiker under det kommande året ställs inför en rad komplexa frågor när det gäller den förda politiken och de konsekvenser lagstiftningen får för samhället och dess invånare. Vad händer när den tillfälliga lagen upphör att gälla, blir det en återgång till det gamla regelverket eller ska den nuvarande politiken stå fast? För att fatta välgrundade beslut om den framtida riktningen på politiken för anhöriginvandring är det viktigt att klargöra vilka konsekvenser lagändringen haft i praktiken.

Delegationen för migrationsstudier är en oberoende kommitté som initierar studier och förmedlar forsknings­resultat som underlag till framtida migrations­politiska beslut och för att bidra till samhällsdebatten.

Källa: delmi. se

I en ny Delmi-rapport analyserar jag 2016 års regeländringar för anhöriginvandring ur ett jämförande perspektiv med de andra EU-medlemsländerna. Studiens resultat bekräftar den bild som målats upp i debatten: Sverige har i flera avseenden anpassat sig till EU-direktivets miniminivå och de mer restriktiva regler som gäller i flera andra europeiska länder. Men bilden varierar samtidigt beroende på vilka krav det är fråga om. Det finns till exempel länder som har betydligt tuffare försörjningskrav än de svenska, och vissa stater tillämpar språk- och integrationstest som krav för anhöriginvandring, vilket inte alls övervägts i Sverige. På basis av denna studie vill jag lyfta fram fyra punkter som bör beaktas i det kommande arbetet med att revidera den tillfälliga lagen.

Karin Borevi
docent i statsvetenskap, Södertörns högskola

Källa - 2018-10-03 21:00

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Kirsebergsfängelset mkb
  3. Om det blir nyval
  4. Piska som i usa
  5. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  6. Björklund flossar
  7. Kuratorn mobulbostäder MKB
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Bilda regering efter valet

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+