Vad kommer att hända i Europa?

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Vad kommer att hända i Europa? Senaste nytt om flyktingkrisen

Vad kommer att hända i Europa? - Ivan Krastev är en av de mest intressanta och tänkvärda kommentatorerna till det som sker i dagens Europa och det som kommer att ske här.

Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.

Bulgaren Krastev är verksam i Sofia - i tankesmedjan Center for Liberal Strategies - och i Wien - vid Institute for Human Sciences.

Hans bok "Efter Europa" finns på svenska och har rönt stor uppmärksamhet i många länder.

I amerikanska Foreign Policy såg jag häromdagen en essä av Krastev som verkligen rekommenderas: "3 versions of Europe are collapsing at the same time".

Jag ska kort söka sammanfatta hans huvudpunkter.

Vilka visioner av Europa är det som nu samtidigt bryter samman?

Den första visionen är den som styrde de som efter andra världskriget skapade det europeiska projektet dvs det som idag är EU. Den visionen byggde på erfarenheten av världskrigets fasa och destruktion. Att förhindra ett tredje världskrig som också det startade i Europa var huvudsyftet eftersom det sannolikt skulle bli ett ödeläggande kärnvapenkrig. Att den visionen hade sina blinda fläckar blev uppenbart när inbördeskrigen i Jugoslavien bröt ut på 90-talet. Krig i Europa visade sig inte vara en omöjlighet.

För dagens unga generation existerar inte denna europeiska vision. Det förflutna spelar ingen roll. Staterna har förlorat greppet om verklighetsbilden. Dagens sociala medier innebär att de unga kommunicerar med varandra - inte med den äldre generationen vars erfarenheter nu ignoreras.

Dagens Europa tar freden för given trots att världen blivit farligare och på grund av att man inte längre kan lita på att USA ska visa intresse för att försvara Europa. Dagens Europa är sårbart och oförmöget att försvara sig. Denna nya verklighet har i synnerhet Tyskland svårt att acceptera.

Det andra Europa som nu faller sönder är det europeiska efter-1968-projektet med dess fokus på mänskliga rättigheter och i synnerhet minoriteters rättigheter. Det inkluderande samhälle som efter-68-generationen omfamnade är idag i allra högsta grad ifrågasatt.

Idag är det majoritetsbefolkningarna i de flesta europeiska länder som känner sig hotade, som fruktar att bli globaliseringens offer och i synnerhet att bli förlorarna när stora invandringsvågor sveper över Europa. Dessa majoriteter röstar och vill skydda sig mot ett perspektiv där de blir minoriteter vars kultur och livsstil hotas. Oavsett hur sant detta är så är det endast föreställningen om vad som kan komma att ske som betyder något i en demokrati.

Här visar opinionsmätningarna att unga och äldre upplever samma hotbild medan de unga t ex är mycket mera toleranta när det gäller synen på sexuella minoriteter.

Flyktingkrisen 2015 var Europas motsvarighet till USAs 9/11, attackerna mot Wold Trade Center i New York och Pentagon i Washington.

I västra Europa diskuteras nu hur den nya, stora gruppen främlingar ska integreras. I östra Europa är problematiken en annan. Efter Sovjets fall 1989 och i synnerhet efter finanskrisen 2008 har östra Europa i stor utsträckning fått uppleva att i synnerhet ungdomar flyttat västerut. Fler östeuropeer lämnade sina hemländer och begav sig till västra Europa efter finanskrisen 2008 än alla Syrienflyktingar som kommit till EU.

Krastev skriver att fram till 2008 handlade politiken i östra Europa om att imitera Västeuropa. Men idag vill EUs östra medlemsländer inte längre imitera väst utan vill bygga annorlunda, egna samhällen.

Slutsatsen är, skriver Krastev, att Europa måste rusta sig när USAs säkerhetsgaranti inte längre finns där på det sätt som den fanns tidigare.

Efter 1968 integrerades vänstern i politikens huvudfåra. Detsamma måste nu ske med den nya högern. Krastev påminner t ex om hur hotfull en vänsterpolitiker som tysken Joschka Fisher tedde sig en gång men med tiden blev han tysk utrikesminister,

Hans slutsats är optimistisk: Europa har tidigare lyckats förvandla kriser till framgångar och samma mirakel kan upprepas. Men förutsättningen är en mer realistisk bild av läget och av möjligheterna.

Han pekar i synnerhet på spänningarna inom EU mellan den västliga och den östliga delen: det finns all anledning att kritisera de auktoritära rörelserna i öst men tron att gåvor från Bryssel kan köpa en annan politisk linje är helt orealistisk. Östra delen av EU kommer inte att imitera det som skett i väst.

Krastev är här inte specifik men jag gissar att han menar att den flyktingintegration som västra Europa nu kämpar med är en problematik som inte östra EU kommer att hjälpa till med.

Krastevs baser i Sofia och Wien ger honom en intressant utgångspunkt för en diskussion om Europas och EUs framtid.

Ett likartat tema återfinns i en annan Foreign Policy-essä. Det är Franz-Stefan Gady, som är senior editor vid The Diplomat Magazine och senior fellow vid EastWest Institute i New York som skrivit under rubriken:

The Future of Europe, for Better or Worse, Is Sebastian Kurz

Slutsatsen: Austria's chancellor thinks he's cracked the code for neutralizing populists - by cooperating with them.

Man kan neutralisera den nya högern genom att samarbeta med den.

Detta är inga helt självklara slutsatser, menar jag, men de är verkligen värda att fundera över.

Gårdagen kommer inte bara att återkomma om vi blundar och önsketänker. Det är ett tankespår också av relevans för svensk politik idag.

Vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Fredric Karén

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2018-07-16 09:22

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Poeten mot fascismen
  8. Angela merkels efterträdare
  9. Bilda regering efter valet
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+