Våra krav tar inte sikte på de idéburna - Regeringens aktuella förslag till förenklade regler för upphandling öppnar dessvärre för både godtycke och korruption utan att förslaget på något sätt garanterar att idéburna aktörer får uppdragen. Det skriver företrädare för Almega och Vårdföretagarna i en slutreplik.
Almega och Vårdföretagarna har goda relationer med både Famna och de enskilda idéburna aktörerna, varav flera också är våra medlemmar. Om inte så var fallet skulle vi bli rejält bekymrade över valet att vantolka våra varningar för korruption om Sverige öppnar för godtycke i upphandling av välfärdstjänster (SvD Debatt 13/2). Vi tar självklart inte ställning mot idéburna aktörer. Tvärtom behövs det fler sådana utförare i välfärden eftersom det ger en mångfald till brukarna.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Det viktiga när välfärdstjänster upphandlas är att vi får så god kvalitet som möjligt samtidigt som välfärdens resurser används så effektivt som möjligt. Det är just detta våra svenska upphandlingsregler syftar till. Det är regler som vi haft i Sverige långt innan vi blev en del av EU. Reglerna är idag anpassade till EU-direktiv som bygger på fem grundläggande principer: Likabehandling, öppenhet, proportionalitet, icke-diskriminering och ömsesidigt erkännande. I Sverige valde vi att ta in principerna även för upphandlingar av de tjänster som inte omfattades av direktiven.
Varför är det viktigt? Jo, utan principerna är det möjligt att tilldela vilken utförare som helst och inte den som är bäst lämpad. Risken är stor att det leder till ökad korruption. De senaste åren har vi dessvärre sett flera exempel på hur oseriösa aktörer fuskat sig in i till exempel Södertäljes hemtjänst, inom personlig assistans och när vågen av ensamkommande flyktingbarn var som störst. Många minns säkert den mutskandal som skakade ett par av våra mest namnkunniga välgörenhetsorganisationer i början av decenniet.
Det är inte bara så att kommunala tjänstemän kan tilldela kontrakten helt godtyckligt. Begränsningen till cirka 7,1 miljoner kronor för "varor och tjänster av samma slag under ett räkenskapsår" gör att nästan ingen kommunal verksamhet i praktiken kan upphandlas på detta sätt, förutom möjligen i våra allra minsta kommuner.
Istället krävs, precis som Famna med flera är inne på i sin replik, upphandlingar med tydligare kvalitetsuppföljning och större möjligheter för utförarna att med egna innovationer utveckla kvaliteten. Om lagen om valfrihetssystem (LOV) tillämpas har dessutom både idéburna och små aktörer helt andra möjligheter att konkurrera med stora utförare. Dessutom kan den som föredrar en icke vinstdrivande aktör välja en sådan.
Korruptionsrisken inom välfärden är motivet till den överenskommelse Sveriges kommuner och landsting (SKL), Arbetsgivarföreningen KFO och Vårdföretagarna ingått med stöd av Institutet mot mutor. Överenskommelsen lanseras om några dagar. Famna har valt att inte delta aktivt i detta arbete, men är givetvis varmt välkomna tillbaka.
Andreas Åström
näringspolitisk chef Almega
Natali Phalén
generalsekreterare Institutet mot mutor
Håkan Tenelius
näringspolitisk chef Vårdföretagarna
Stefan Koskinen
förbundsdirektör Tjänsteföretagen
Fredric Skälstad
branschchef Almega Utbildningsföretagen
Stefan Holm
näringspolitisk expert Almega