Varför finns det inte några sanatorier kvar?

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Varför finns det inte några sanatorier kvar? Senaste nytt om flyktingkrisen

Varför finns det inte några sanatorier kvar? - "Förr vårdades svårt sjuka på sanatorier, men idag finns nästan inga kvar. Varför? Finns det något exempel på en sanatoriemiljö som har bevarats?"

Sanatorierna var först och främst avsedda för vård av tuberkulossjuka, framför allt folk som led av lungtuberkulos. Idén gick ut på att folk som drabbats av tbc skulle få vistas ute på landet, fjärran från de smutsiga och ohygieniska smitthärdarna i städerna, och det var en stor fördel om det fanns gott om skog eller berg i närheten. Meningen var att patienterna skulle ta det lugnt, promenera i den friska luften och äta näringsriktig kost. Den tyske läkaren Hermann Brehmer, som 1858 anlade ett sanatorium i Schlesien, var en pionjär på fältet, och under andra hälften av seklet spred sig företeelsen. Det första svenska sanatoriet öppnade 1891, och under 1900-talets två första decennier grundades anläggningar i hela landet. Företeelsen blomstrade under mellankrigstiden men drabbades av en kris på 1950-talet - av goda skäl, eftersom orsaken var att behandlingen inte längre behövdes. Tack vare effektiva läkemedel höll man på att besegra tuberkulos.

Ett bra exempel på en sanatoriemiljö vars omgivningar delvis har bevarats är Kroppefjälls sanatorium i Dalsland. Länsföreningen mot tuberkulos i Älvsborgs län, med doktor Nils Englund i Vänersborg som ledande kraft, fick bidrag från kommuner och landstinget för att uppföra anläggningen. Sanatoriet byggdes vid Mörttjärn nära Dals Rostock och invigdes 1911. Till en början hade man kapacitet för att ta emot 51 tuberkulossjuka, men redan två år senare hade utbyggnader lett till att 81 kunde behandlas; på 1920-talet ökade antalet platser till 120. I snitt kom omkring 200 personer att vårdas årligen, flertalet under några månader var. Cirka 16 procent av de intagna avled. Kroppefjälls sanatorium var inte originellt, sett till hur anläggningen som sådan gestaltade sig - centralbyggnad med sängar, matsal, kök, läkarmottagning och laboratorium, vartill kom omgivande stugor med plats för patienter samt uthus med bad- och tvättstugor och ligghallar - men platsen fick en säregen karaktär genom Carl Viktor Saedéns kulturella initiativ. Saedén, som var överläkare mellan 1916 och 1945, ömmade om sanatorieparken och menade att promenaderna - särskilt om de fick en kulturellt bildande sida - kunde ha en stark terapeutisk funktion. Alltså lät han anlägga stigar och resa minnesmärken och monument, bland annat av stenar och nedfallna träd, allt för att öka patienternas välbefinnande och långsiktigt förbättra deras hälsa.

Liksom på andra sanatorier minskade antalet patienter på Kroppefjäll på 1950-talet. De sista patienterna lämnade anläggningen 1960. Sanatoriet döptes om till Kroppefjällshemmet och fungerade till 1991 som utbildnings- och arbetshem för folk med funktionsnedsättning. Under denna epok revs många av de gamla sanatoriebyggnaderna och ersattes av andra. Sedan hemmet stängts och ägandet överförts till Melleruds kommun togs anläggningen i bruk som bland annat vandrarhem, konferenscenter och flyktingförläggning. Doktor Saedéns promenadstigar och monument, som under en längre tid fått förfalla, restaurerades emellertid på 1990-talet genom frivilliginsatser och kan idag besökas som turistmål.

Kroppefjällssanatoriets historia är allt annat än unik. Många sanatorier fick ett andra liv som vårdhem, konferenshotell, skidhotell eller spaanläggningar. Ett praktexempel på en sanatoriebyggnad som överlevt på detta sätt är Sävsjö sanatorium i Småland, med en bevarad park och ett konferenshotell (Ljunga Park) som räknas som Nordeuropas största träbyggnad.

HARRISONS HISTORIA - utvalda händelser och fenomen varje vecka direkt i mejlkorgen

Källa - 2017-09-23 13:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Angela merkels efterträdare
  8. Bilda regering efter valet
  9. Flyktingkaravanen
  10. Fabian fjälling

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+