Varför pratar vi inte mer om Tyskland?

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Varför pratar vi inte mer om Tyskland? - I Sverige blir de svaga eleverna fler och de starka elever färre enligt PISA. Hur gör andra länder för att inte vara i samma situation? I Sverige är det tabu att inte tro att skolresultat är en följd av resurser, så det ges ännu mer pengar till ett system som lämnar ifrån sig allt fler svaga elever. Man undviker att ens nämna att länder som har valt andra modeller får bättre resultat än Sverige både för svaga och starka elever som exempelvis Tyskland.

I senaste PISA hade Tyskland i matematik 18 procent lågpresterande elever och 17 procent högpresterande. Sverige hade 27 procent lågpresterande och 8 procent högpresterande. I naturvetenskap hade Tyskland 12 procent lågpresterande och 12 procent högpresterande, Sverige 22 procent lågpresterande och 6 procent högpresterande. I läsförståelse hade Tyskland 14 procent lågpresterande och 9 procent högpresterande, medan Sverige hade 23 procent lågpresterande och 8 procent högpresterande. Hur gör tyskarna?

Vi kan se på Nordrhein-Westfalen som har ungefär samma invånarantal som Sverige, präglas av industri och har en socialdemokratisk tradition. Regionen har tagit emot många flyktingar precis som Sverige. Efter ett gemensamt lågstadium finns flera olika inriktningar för mellan- och högstadiet. Det finns en praktisk inriktning benämnd Hauptschule; en som liknar svensk grundskola, Gesamtschule; en som betonar läroämnen men håller lugn takt, Realschule; och en teoretisk inriktning som heter Gymnasium, men som alltså är en typ av mellan- och högstadium. I Gymnasium har eleverna en hel del läxor och de kan välja att studera latin. Skolorna liknar engelska grammar schools eller franska lycées eller de svenska läroverk som fanns före 1962.

Den tyska modellen innebär en anpassning till elevernas förutsättningar och önskningar och är därför individualiserande, vilket också är ett mål i svensk utbildning. Två gånger per termin diskuterar lärarna om någon elev borde flyttas till en mer eller till en mindre teoretiskt krävande skolform. Tyskland har som nämnts färre elever än Sverige i de lägsta PISA-kategorierna och fler i de högsta, det vill säga möjligheten till val stärker landet intellektuellt, tekniskt och ekonomiskt.

I Sverige är skolan helt inriktad på att få så många som möjligt över gränsen till godkänt, eftersom det är antalet godkända som framhålls i jämförelser mellan skolor. Det finns alltför många skolor med en antiintellektuell miljö, där vissa elever öppet struntar i att anstränga sig och andra med kapacitet och vilja att lära sig blir uttråkade. Tyska elever befinner sig i grupper där de utmanas och samtidigt kan klara uppgifterna. Vi borde åtminstone diskutera om vi kan lära oss något av det tyska exemplet.

INGER ENKVIST är professor i spanska och författare till flera böcker om utbildning och litteratur, nu senast "Svenska skolreformer 1962-1985 och personerna bakom dem".

Källa - 2016-07-04 08:30

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+