Varför så tyst om de nya asylreglerna?

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Varför så tyst om de nya asylreglerna? Senaste nytt om flyktingkrisen

Varför så tyst om de nya asylreglerna? - Det har inte ens gått ett år sedan bilderna på den drunknade syriske pojken Alan Kurdi kablades ut över världen. Det öppnade ögonen på medborgare i västvärlden - och följden blev ett starkt engagemang i flyktingfrågan. Vindarna har vänt nu, sades det då. "Alans död förändrade världen", slog Aftonbladet fast.

Men förändringens vindar slår om snabbt och oförutsägbart i dessa tider.

Tisdag 21 juni väntas Sveriges riksdag godkänna nya asylregler som är hårdare än vad man hade kunnat föreställa sig för ett, fem, eller tio år sedan - och som ligger långt ifrån de ideal som förknippas med den svenska självbilden som humanitär stormakt.

Och mer än hälften av medborgarna känner inte ens till de nya reglerna, visar en opinionsundersökning beställd av Rädda Barnen, som SvD berättat om. I jämförelse med den stora mediala bevakningen av flyktingfrågan i höstas har det varit märkligt tyst på sistone, även om det har publicerats en del inlägg de senaste dagarna.

Ändå är detta en stor omsvängning av svensk flyktingpolitik. Det är också ett lagförslag som en stor mängd remissinstanser har varit kritiska till - förvaltningsrätter, migrationsdomstolen, migrationsverket, juridiska fakulteter på universiteten, och en lång rad organisationer som Rädda barnen, Unicef, Röda korset, Amnesty, Bris, Svenska kyrkan, Advokatsamfundet… Vissa ändringar har gjorts i förslaget till följd av detta, men grunden kvarstår.

Kritiken handlar dels om att lagen inte tar hänsyn till Sveriges folkrättsliga förpliktelser, som FN:s flyktingkonvention och barnkonventionen, framför allt genom att familjer splittras då anhöriginvandringen begränsas. Dels om att lagen i sig är illa underbyggd, innehåller oklarheter och bygger på bristande omvärlds- och konsekvensanalys. Flera påpekar att det är särskilt utsatta grupper - som barn och sjuka - som drabbas hårdast, och att effekterna för integrationen kan bli negativa.

Men det kan inte bli någon riktig debatt, eftersom många av de politiker som är i färd med att driva igenom förslaget inte heller försvarar det. Det beskrivs som ett beslut man helst inte vill fatta men måste. "Det här är en nödvändighet, men det är ingen hemlighet att det är otroligt tuffa beslut", säger till exempel Fredrik Lundh Sammeli, migrationspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, till SvD. Motiv som anges är att Sverige ska få "andrum" och att man vill sätta press på övriga Europa.

Men hur nödvändigt är detta lagförslag? Är det tillräckligt väl underbyggt? Vilka konsekvenser får det - för enskilda individer? För integrationen? För europeisk flyktingpolitik överlag? Hur sannolikt är det att lagen permanentas - och vad innebär då det för folkrättens, inte minst barnkonventionens, ställning i Sverige?

Det är stora och svåra frågor, och det är ett tungt ansvar som vilar på de riksdagsledamöter som nu ska ta definitiv ställning till det.

Vi vet att opinionens vindar svänger mycket fort, i alla möjliga riktningar. En av grundtankarna med lagstiftningsprocessen är att den inte ska gå lika fort. Där ska finnas inbyggd tröghet, som försvårar förhastade beslut. Lagstiftarna ska veta vad de gör - och bör kunna noga argumentera för sin sak.

Källa - 2016-06-20 14:32

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Bilda regering efter valet
  4. Flyktingkaravanen
  5. Fabian fjälling
  6. Ibrahim Nasrulleyev
  7. Nya lagar 2017
  8. Förbjud religiösa friskolan
  9. Peter springare
  10. Leif ivan karlsson morfar

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+