Världens mest bortglömda flyktingkris - Norska Flyktinghjelpen kallade i veckan centralafrikanska flyktingarna för "världens mest bortglömda flyktingkris". 900 000 av landets 4,4 miljoner invånare befinner sig på flykt. Mer än hälften av dem i grannländerna. Och nu blossar våldet upp igen.
Centralafrikanska republiken är ett av världens fattigaste länder trots att det är rikt på naturresurser som guld, diamanter och uran. Sedan drygt fyra år pågår ett inbördeskrig i landet som inleddes när den kristne presidenten störtades av en rebellgrupp som kallade sig Séléka och kom från det muslimskt dominerade norr.
En motrörelse bildades - Anti-balaka - huvudsakligen bestående av kristna. Den slog tillbaka mot Séléka och gav sig ut på hämndräder mot muslimer. Hundratusentals centralafrikaner flydde för sina liv.
I dag befinner sig en femtedel av befolkningen på flykt. Knappt hälften inom landet och resten i grannländerna. I Kamerun finns i dag 278 000 centralafrikanska flyktingar. De togs emot med öppna armar av lokalbefolkningen när de kom, huvudsakligen 2013-2014.
- Kamerunierna har varit väldigt generösa, trots att befolkningen här är väldigt fattig, ofta fattigare än befolkningen i Centralafrikanska republiken. Det var ett utslag av afrikansk humanism - ubuntu. Man hjälper sin broder, säger UNHCR:s lokala chef i östra Kamerun, Baseme Kulimushi.
Men i dag finns ändå en förväntan om att de centralafrikanska flyktingarna ska återvända hem, berättar han.
SvD Världen - omvärldens viktigaste händelser direkt i din mejlkorg
- Kamerunierna vill att de ska återvända och bygga upp sitt eget land. Men de vill inte tvinga dem.
Problemet är bara att våldet blossat upp igen. Séléka har delats upp i grupper som bekämpar varandra medan antibalaka fortsätter att mörda. Delvis är det en kamp om vem som ska kontrollera de rika naturresurserna som bryts i gruvor runt om i landet - och då gäller det att inte stå i vägen.
Under maj dödades hundratals människor i landet och sex FN-soldater som var en del av den fredsbevarande styrkan.
Lyckligtvis ser många kamerunier att flyktingarnas ankomst fört med sig stora fördelar också, vid sidan av de konflikter som också förekommit. I den fattiga östra delen av landet har det byggts fler skolor, vattenpumpar, hälsostationer och sjukhus och de internationella biståndsprojekten gynnar även kamerunierna.
Förra året tog fick Kamerun 1,6 miljarder kronor i humanitärt bistånd i olika former. Den största enskilda givaren är EU-kommissionen, genom dess så kallade generaldirektorat för humanitärt bistånd och civilskydd, Echo.
- Det som behövs är strategier för att förbättra flyktingarnas försörjning och självförtroende, vilket gör dem mindre beroende av humanitärt bistånd, liksom strategier för att minska spänningarna med det lokala samhället, säger Delphine Buyse, som arbetar för Echo i Kamerun.