Vikingatida polacker flyttade till skånska Sjöbo - "Sjöbo kommun blev för några decennier (ö)känt för invånarnas negativa inställning till flyktinginvandring; det anordnades rentav en lokal folkomröstning om saken. Men det sägs att kommunen i själva verket befolkades relativt sent - av polacker. Stämmer det?"
Inte riktigt, men nästan. Vad frågeställaren syftar på är resultaten av arkeologiska undersökningar på Mölleholmen - en gammal ö, i dag en udde, i den sydskånska Ellestadssjön. När man grävde ut bosättningslämningar på udden påträffades rester efter en befolkning som flyttat dit på 900-talet eller 1000-talet.
En analys av keramiken visade att det rörde sig om samma typ av lergods som tillverkades vid Oders mynning, ett område som då befolkades av ett västslaviskt folk som nordborna kallade vender; de var besläktade med de västslaver som i dag kallas polacker, men det vore fel att använda denna sentida term om dem.
De väl brända krukskärvorna med svartbrun yta hade tillhört kärl vars former och ornamentik var typiska för kustområdet söder om Östersjön. Arkeologerna hittade rentav ett mynt på Mölleholmen, vilket präglats i denna del av Europa omkring år 1000.
Det lättaste sättet att förklara fynden på Mölleholmen är att utgå från att en immigration har ägt rum. Slavisktalande män och kvinnor från Pommern har seglat norrut och inlett en kolonisation av vad som i dag är Sjöbo kommun.
HARRISONS HISTORIA - utvalda händelser och fenomen varje vecka direkt i mejlkorgen
Det är omöjligt att räkna ut invandringens omfattning, men av fynden framgår att den lyckades och att venderna blev bofasta i Skåne. I några generationer bibehöll de sina sedvanor: de livnärde sig av boskapsskötsel, jakt och fiske, men uppenbarligen inte av jordbruk.
Varför inte? Antagligen eftersom det var onödigt. Det fanns ju gott om skånska bönder i grannskapet, med vilka de kunde bedriva handel för att komma över exempelvis bröd och öl.