Viktiga vägval väntar under europeiskt ödesår

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Viktiga vägval väntar under europeiskt ödesår Senaste nytt om flyktingkrisen

Viktiga vägval väntar under europeiskt ödesår - Ett land ska bort. Ett parlament ska väljas. En ny - eller gammal - riktning ska dras upp.

2019 är återigen ett ödesår för EU:s framtid.

Efter dramatiska år med eurokris, flyktingkris, terrorhot och allt mer gnisslande relationer till de mäktiga grannarna i Ryssland och USA kommer 2019 i EU i mångt och mycket att handla om att välja väg.

Storbritannien har redan valt och kommer att lämna unionen den 29 mars - såvida inte oenigheten om hur utträdet ska gå till får det brittiska parlamentet att driva fram någon annan lösning.

Brexit är en unik händelse. Inget medlemsland har tidigare lämnat EU. Ingen vet ännu vad konsekvenserna blir. Än så länge har det brittiska utträdet inte följts av önskemål från något annat medlemsland om att också hoppa av. Och inte heller har några av länderna som står på kö för inträde plötsligt fått kalla fötter.

Enigheten är ändå stor bland både medlemsländernas ledare och EU-topparna i Bryssel om att brexit inte bara kan följas av att allt är som vanligt. Ett extrainsatt toppmöte mitt i Transsylvanien blir tillfället då EU ska samla ny kraft.

- Vi måste sända ett budskap av enighet. En medlemsstat lämnar, men vi måste visa våra medborgare att vi är helt inriktade på att arbeta för deras bästa, säger Luminita Odobescu, EU-ambassadör för tillträdande ordförandelandet Rumänien, om det möte som väntar i Sibiu den 9 maj.

Någon tydlig enighet om vilken väg EU ska gå finns dock inte. Medlemsländerna i öst, väst, nord och syd har vitt skilda åsikter om hur mycket EU ska bestämma om ekonomi och skatter, sociala frågor, invandring och synen på demokrati, rättsväsende och yttrandefrihet.

Splittringen finns även inom länderna. I Belgien har det i december demonstrerats för billigare bensin och diesel - men också för hårdare tag mot klimatförändringarna. I Ungern demonstreras mot högerstyret. I Grekland mot vänsterledningen. Och i Frankrike mot regeringen mittemellan.

Därför blir också valet till EU-parlamentet den 23-26 maj viktigare än kanske någonsin förut. Valet blir en gigantisk opinionsmätning, men slår samtidigt fast hur lätt eller svårt det kommer att bli att genomföra förändringar under de kommande fem åren.

Kritikerna hoppas bli så starka att de kan driva fram en helt ny riktning.

- För första gången går det att föreställa sig ett alternativ till det pro-europeiska och en möjlighet att ersätta stapplande ledare som Jean-Claude Juncker, sade en förhoppningsfull Marine Le Pen vid ett möte i Bryssel i början av december med Donald Trumps förre rådgivare Steve Bannon och högerextrema Vlaams Belang.

Anhängarna grubblar samtidigt på hur de ska föra fram vad som är bra med EU och hur man ska få de unga att engagera sig mer.

- Vi kan inte förvänta oss att ungdomarna har samma syn på EU som vi eller våra föräldrar. Vi behöver nya förklaringar. Till och med i min lilla hemby är det viktigt att vi kan förklara vad vi gör, säger Luminita Odobescu på ett frukostseminarium i Bryssel.

När väl EU-valet är avklarat ska de 27 medlemsländernas stats- och regeringschefer i juni bestämma sig för vem man ska föra fram som ny kommissionsordförande efter Jean-Claude Juncker.

Även där väntar ett tungt vägval. Vill medlemsländerna ha en utåtriktad ordförande som syns och hörs - eller föredrar de att göra rollen mer tillbakadragen? Den nya kommissionsordföranden får sedan den delikata uppgiften att försöka bygga en ny kommission av de representanter som varje medlemsland för fram under sommaren.

Här är några viktiga datum i EU-kalendern under 2019:

EU står i princip på tre ben i form av EU-kommissionen, ministerrådet och EU-parlamentet.

* Kommissionen består av en person från varje medlemsland, utnämnd av respektive regering men i övrigt endast lydande under kommissionsordföranden. Kommissionen lägger fram förslag på nya gemensamma regler och lagar och har även direkt beslutanderätt på vissa områden.

* Ministerrådet är namnet på de regelbundna möten som medlemsländernas olika ministrar har. De viktigaste mötena är stats- och regeringschefernas toppmöten som leds av en permanent ordförande, utsedd på 2,5 år i taget. Toppmötena enas om riktlinjer för kommissionens arbete.

* Parlamentet, från i sommar med totalt 701 ledamöter, bearbetar och beslutar om kommissionens förslag, parallellt med ministerrådet. På de flesta områdena behövs godkännanden både från parlamentet och från medlemsstaterna, vilket oftast nås genom kompromissförhandlingar mellan parterna.

Den 23-26 maj hålls val till EU-parlamentet i samtliga 27 medlemsländer. Totalt ska 701 mandat fördelas, i enlighet med folkmängden i de olika länderna. Sverige har 21 mandat som väljs via partilistor söndagen den 26 maj.

Det nya parlamentet har sin första gemensamma sittning i Strasbourg 2-4 juli. Dessförinnan kommer ledamöterna bland annat ha fördelat sig i olika partigrupper. För att bilda en partigrupp krävs åtminstone 25 ledamöter från minst sju olika länder.

I det nuvarande, avgående parlamentet finns åtta partigrupper: kristdemokratiskt konservativa EPP (med 218 ledamöter), socialdemokratiska S&D (187), EU-skeptiskt konservativa ECR (74), liberala Alde (68), vänstergruppen GUE/NGL (52), miljöpartistiska Gr/EFA (52), EU-kritiskt konservativa EFDD (43) samt högernationalistiska ENF (34). Ytterligare 23 ledamöter är grupplösa.

Sverige har just nu 20 ledamöter: fem från S (i S&D), fyra från MP (i Gr/EFA), tre från M (i EPP), två från L (i Alde), två från SD (i ECR) samt en vardera från KD (EPP), C (Alde), V (GUE/NGL) och FI (S&D).

Tf vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2019-01-01 11:24

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Kuratorn mobulbostäder MKB
  5. Angela merkels efterträdare
  6. Bilda regering efter valet
  7. Flyktingkaravanen
  8. Fabian fjälling
  9. Ibrahim Nasrulleyev
  10. Nya lagar 2017

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+