Ygeman Öka id krav på asylsökande - Inrikesminister Anders Ygeman tycker att Sverige ställt för låga krav på asylsökande att bevisa sin identitet.
Han anser att kraven behöver skärpas och får stöd av Moderaterna.
-Om man inte har en id-handling så tror jag att man måste lägga bördan tydligare på den enskilde att kunna visa sin identitet, säger Anders Ygeman (S) i en TT-intervju.
Många asylsökande kan eller vill inte visa upp id-handlingar. Det försvårar både bedömningen av om de har skyddsskäl och återvändandet, om de får avslag.
Under 2016 uppvisade cirka 60 procent någon form av id-handling tidigt i asylprocessen.
-Det finns ju en bild som sprids av flyktingsmugglare och andra att det bästa tillståndet är att du inte har någon identitet, att du inte ska ha någon passhandling med dig, men det är en falsk bild, säger Ygeman.
Inrikesministern betonar att det enligt svenskt och internationellt regelverk ska vara mycket svårt för den som inte själv bidrar med att klarlägga sin identitet att få asyl. Han är kritisk mot hur regelverket hittills tillämpats i Sverige.
-I grunden är det den asylsökande själv som är ansvarig för att göra sin identitet trolig. Det där har kommit att tolkas lite olika i svensk rätt, men det måste vara grunden.
Även Moderaternas migrationspolitiske talesperson Johan Forsell säger att M anser att för lite ansvar har lagts på den asylsökande, bevisbördan har varit omvänd.
-Synen är snarare att det är myndigheten som ska motbevisa den enskilde, det har vi sett när det gäller åldersbestämningar, säger Forssell.
Migrationsverket och polisen har till regeringen föreslagit att man utreder nya befogenheter för att kunna fastställa identitet.
Det kan handla om att polisen ska kunna gå in i någons telefon och dator och leta efter bevis, och även i sociala medier. Det kan också handla om att kunna kroppsvisitera asylsökanden under hela asylprocessen, befogenheter polisen i Norge har.
Ygeman betonar att förslagen är känsliga och att regeringen måste analysera dem innan man tar ställning.
-Det finns ett rättssäkerhetsproblem eftersom det skulle handla om tvångsmedel mot någon som inte är brottsmisstänkt.
Migrationsverket och polisen pekar i rapporten "Återvändandeuppdraget" på samordningsproblem. Till exempel kan en person vara dömd i Sverige med en identitet, men ha en annan hos Migrationsverket.
-Det ska inte kunna gå. För du ska bara ha en identitet och den identiteten ska kunna knytas till biometri (e g fingeravtryck), säger Ygeman.
Ett annat förslag är att asylsökande som inte samarbetar med att klarlägga sin identitet ska kunna åläggas en meddelandeplikt om var de befinner sig och ha en bestämd vistelseort.
-Generellt sett är det rimligt att man har en vistelseort där man befinner sig och att den blir känd för myndigheterna. Det gäller för alla andra i samhället, säger Ygeman.
En fastslagen identitet är en förutsättning för att asylsökande med avslag ska kunna återvända till sitt hemland. Migrationsverket bedömer i sin senaste prognos att 88000 beslut om återvändande tas under 2016-2018. Av dem bedöms hälften återvända frivilligt.
Ygeman anser att det är viktigt att få upp takten även i det tvångsvisa återvändandet.
-Främst är det viktigt för att visa att du inte kan välja själv, och få folk att återvända frivilligt, säger han.
Hittills i år har drygt 18000 asylsökande återvänt till sitt hemland eller annat land. Av dem har nära 2400 återvändanden skett med tvång.