Anpassningspolitik gynnar bara Kreml - Kerstin Lundgren och Stefan Wallin, om att Sverige och Finland bör gå med i Nato. Och helst tillsammans.
Finland och Sverige är viktiga samarbetspartners, goda grannar med lång och gemensam historia och många gemensamma nämnare. På senare år har det försvarspolitiska samarbetet fördjupats och stärkts, vilket vi fullt ut stödjer och prioriterar. Det finns en stor potential i ett fördjupat svensk-finländskt samarbete också inom det civila försvaret för områden såsom cyber, energi- livsmedels- och läkemedelsförsörjning. Precis som fördjupat samarbete i Norden, som med Natoländer.
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Finlands utrikesminister Timo Soini har uttalat att han vill se ett närmare utrikespolitiskt samarbete mellan Finland och Sverige bl a eftersom Europa befinner sig i en ny säkerhetssituation på grund av Rysslands agerande 2014, men också för att påverka Trump-administrationen.
För Centerpartiet är bästa sättet att möta hotet från Ryssland i vår region ett Natomedlemskap. Vi delar Soinis beskrivning av de svensk-finländska relationerna som mycket goda. Finland är viktigt för Sverige, men det måste finnas en mycket tydlig hållning gentemot vår stora granne i öst. Både Finland och Sverige måste tydligt markera att någon anpassning till ryska intressen inte är aktuell.
Paasikivi-Kekkonenlinjen är historia och ska så förbli. Svensk utrikes- och säkerhetspolitik kan inte genom ett närmare bilateralt utrikespolitiskt samarbete än det vi redan har, inordna sig eller ta särskilda hänsyn till vad Kreml och Putin vill. Sverige och Finland har av historiska skäl olika relationer med Kreml. Finland har varit en del av Ryssland, krigat i modern tid mot Sovjetunionen och har 134 mil gemensam gräns med Ryssland. Det leder förstås till särskilda relationer. Regelbundna bilaterala samtal sker mellan höga finska och ryska företrädare, inte minst genom utrikesminister Soini själv.
Därför blir det viktigt att tydliggöra att den tiden är historia då Finland avstod från vissa utrikespolitiska åtgärder och ägnade sig åt självcensur i syfte att inte skada relationerna med Ryssland. Det kan tydligast göras genom att Finland aktiverar sin beredskap att ansöka om Natomedlemskap tillsammans med Sverige. Då gör vi det tydligt att vare sig Sverige eller Finland anpassar sig till eller bidrar till att normalisera rysk aggressionspolitik.
Centerpartiet vill att Sverige går med i Nato snarast möjligt. Svenska Folkpartiets partidag 2016 godkände en vision enligt vilken Finland är Natomedlem år 2025. Som Nato-medlemmar bidrar vi till att stärka både vårt eget försvar och säkerheten i vårt närområde. I vårt arbete för medlemskap eftersträvar vi nära samarbete mellan Sverige och Finland, med målet att båda länder ska bli medlemmar samtidigt. Sverige och Finland är suveräna stater och i slutänden bestämmer vi naturligtvis själva när och vilka säkerhetspolitiska vägval vi vill göra. För den säkerhetspolitiska utvecklingen i Östersjöområdet vore det ändå ändamålsenligt med samsyn.
Det vore positivt om detta är vad utrikesminister Soini menar med ett ökat svensk-finländskt utrikespolitiskt samarbete.
Utrikesminister Soini, likt många andra anför president Trump som skäl för ett närmare svensk-finländskt utrikespolitiskt samarbete. Det är inget nytt grepp att använda Trump som förevändning att bedriva viss politik eller avstå från att göra densamma. Redan innan det amerikanska valet gjorde svenska Natomotståndare med utrikesminister Margot Wallström i spetsen sitt bästa för att koppla ihop ett svenskt Nato-medlemskap med Trump. I den utrikespolitiska debatten förra veckan sade Wallström tydligt att Trump var skälet till att Sverige inte ska gå med i Nato. Det är anmärkningsvärt.
Som om vi vore mer påverkade av amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik inom ramen för Nato, än Sverige är genom de bilaterala försvarsöverenskommelser som har slutits med USA och som kommit att prägla nuvarande regerings säkerhetspolitik. I praktiken är det precis tvärtom.
Den ryske ambassadören kommenterade senare vid Talmannens frågestund utrikesdeklarationen som balanserad. Det är ett betyg man inte vill ha. Svensk utrikespolitik måste tydligare än så markera mot rysk upprustning och aggressivitet.
För Centerpartiet och Svenska Folkpartiet är det viktigt att vi nu ser bortom den nuvarande amerikanska administrationen och erkänner att den transatlantiska länken är viktig för Sveriges, Finlands och Europas säkerhet, för frihandel och välstånd. Vi ska säga ifrån då vi tycker att den amerikanska administrationen gör fel. Det finns mängder av exempel inom områden såsom klimat, handel, FN och Mellanöstern, där EU inklusive Finland och Sverige behöver agera kraftfullt och samfällt för att påverka och visa att vi står för en annan politik.
Vi vill att EU och USA ska påbörja frihandelsdiskussionerna igen och vi vill förvisso ha ett fördjupat europeiskt försvarssamarbete men inte med Trump som förevändning, utan med den hotbild som finns i vårt närområde som utgångspunkt.
Ryssland, och till viss del även den nuvarande amerikanska administrationen, förespråkar en bilateralisering av världsordningen med svagare internationella organisationer som mål. Vi ska inte gå dem till mötes. Centerpartiet och Svenska Folkpartiet står i stället upp för de internationella spelregler och konventioner som legat till grund för den liberala världsordning vi sett sedan andra världskriget.
Och vi samarbetar gärna samnordiskt inom ramen för de organisationer, med EU i spetsen, som en del av oss tillhör. Det är bästa sättet att påverka världen omkring oss och stärka vår gemensamma säkerhet. Tillsammans är vi starka.
KERSTIN LUNDGREN riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson för Centerpartiet.
STEFAN WALLIN är riksdagsledamot för Svenska folkpartiet i Finland, medlem i utrikesutskottet, f d försvarsminister