Ansvarslös alliansfrihet - SÄLEN "Jag kan personligen stå som garant för att det inte blir någon ansökan om medlemskap i Nato" sade försvarsminister Peter Hultqvist och drämde igen dörren till den blocköverskridande och långsiktiga överenskommelse som han nyss efterfrågat. Enligt Hultqvist skulle en förändrad svensk säkerhetspolitisk linje "tydligt skapa ytterligare spänningar i vårt närområde, sätta en mycket stark press på vårt grannland Finland och riskera att splittra den svenska nationen".
Med tanke på att regeringens säkerhetspolitiska doktrin i dagsläget består av ensidig solidaritetsförklaring där Sverige förbinder sig att hjälpa nordiska och baltiska grannar vid angrepp, långtgående bilateralt försvarssamarbete med USA, och en uttalad målsättning om att Sverige ska "kunna ge och ta emot militärt stöd" står det klart för alla vilken sida Sverige skulle stå på vid ett ryskt angrepp mot något av våra grannländer. Kreml räknar oss till Nato-sidan, medlemskap eller ej.
Om Hultqvist menade allvar med att Sverige inte ska bidra till instabilitet i närområdet borde hans första åtgärd vara att fylla det säkerhetsvakuum som vår oförmåga att försvara oss har skapat. Att Sverige utgör ett vakuum i en regional säkerhetskontext var nämligen slutsatsen i en rapport från forskningsinstitutet International Centre för Defence and Security (2015). Även om det har gjorts framsteg - stridsgrupp på Gotland, exempelvis - är det inte hållbart att Sverige har de lägsta försvarsanslagen i närområdet, räknat som andel av BNP (SvD 25/10-16). Som ÖB Micael Bydén uttryckte saken i sitt tal: "Vi exponerar oss för allt större risker. "
Det handlar inte bara om att regeringen avfärdat Allianspartiernas respektive bud om högre försvarsanslag. Försvarsmakten ersätts inte fullt ut för kostnadsökningarna som flera materielanskaffningar råkat ut för. Ett talande exempel är FMV:s beställning av motorer till de nya JAS-planen där man utgick från en dollarkurs på drygt sex kronor. I dag är dollarn uppe i nio. Konsekvenserna blir stora. "Urholkningen av anslagen innebär att jag inte har möjlighet att behålla alla förmågor som krävs till 2020", sade Bydén.
Hultqvists förklaring till varför det är fel att diskutera ökade medel är att Försvarsmakten inte klarar att ta emot ökade anslag. "När en organisation ges nya resurser måste den anpassas till det. […] Och tillgång på personal och infrastruktur är gränssättande faktorer. " Detta avfärdades av ÖB på en direkt fråga från moderatorn, Pernilla Ström. Eftersom försvarsbeslutet från 2015 inte är fullt finansierat är det inte svårt att hitta användningsområden för pengarna.
För att sammanfatta måndagens insikter från Sälen: vi befinner oss i ett läge där den ryska regimen upprepade gånger visat att man är beredd att använda våld för att uppnå sina politiska mål, och där svensk försvarsförmåga kommer att sjunka de närmaste åren, enligt ÖB. Sverige har redan gett försvarsgarantier till våra grannländer, men försvarsministern vägrar att ta emot försvarsgarantier från samma länder. Den svenska försvarsdoktrinen, med alliansfrihet endast till namnet, har skapat osäkerhet och utrymme för opportunism och påtryckningar.
Ett svenskt Nato-medlemskap skulle göra försvaret av de baltiska staterna trovärdigt. Därmed skulle säkerhetsordningen i vårt närområde vara glasklar för alla inblandade. Det vore den enskilt viktigaste åtgärden för att skapa långsiktig stabilitet i Östersjöregionen. Att den svenske försvarsministern vill stå som garant för att förhindra det är ansvarslöst.
Chefredaktör: Fredric Karén
Vd: Gunilla Asker
Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl
Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi
Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini
Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt
Chef SvD Kultur: Lisa Irenius
Annonsdirektör: Pierre Bergström
Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm
Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
Organisationsnummer 902004-3619
Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20
Telefon Växel +46 8 13 50 00