Brexit kan spräcka Natos agenda - Försvarsalliansen Natos ledning håller andan inför resultatet av den brittiska folkomröstningen om fortsatt EU-medlemskap. Resultatet kan få en avgörande betydelse för möjligheterna till ökat militärt samarbetet mellan Nato och EU. Brexit kan spräcka den tänkta agendan vid Natos toppmöte i Warszawa om två veckor.
Förberedelserna inför toppmötet har pågått en längre tid vid Natos respektives EU:s högkvarter i Bryssel. Processerna har drivits parallellt för att i möjligaste mån enas så långt det är möjligt redan i förväg. Huvudinriktningen är ett gemensamt uttalande i Warszawa om att utveckla samarbetet mellan EU och Nato.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg betonade nyligen att det är "ett mycket starkt önskemål" från Natos sida. Och att EU respektive Nato sitter på olika verktyg för att möta den ryska aggresiviteten efter angreppet på Ukraina och annekteringen av Krim: Nato ökar truppinsatserna i Österuropa och EU har sanktionerna.
"Vi står inför ökade säkerhetsutmaningar som hotar både Natoallierade och EU-medlemmar", sa Stoltenberg och efterlyste en så "nära koordination och samverkan som möjligt".
Konkret handlar det bland annat om ökade insatser mot hybridkrigföring: propaganda, desinformation, psykologisk krigföring, cyber- och IT-attacker, alltså det som präglat det ryska agerandet de senaste åren. Ett ämne som Stoltenberg tog upp redan när han var i Sverige i november 2015 vid ett möte med nordiska försvarsministrar. Även Storbritanniens försvarsminister Micael Fallon fanns med under delar av samtalen.
"Vi ser att skillnaden mellan krig och fred är mindre i dag än tidigare. Det handlar om att försöka dölja sina avsikter och operationer", sa Stoltenberg då och betonade vikten av ökad samarbete på området.
Vid Natotoppmötet i Warszawa kommer EU att representeras på högsta nivå av kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och rådets ordförande Donald Tusk, som kommer att sitta med vid bordet när medlemsländernas stats- och regeringschefer träffas. Där kommer också två partnerländer att ta plats: Sverige och Finland.
Sverige representeras av Stefan Löfven och det blir första gången en svensk statsminister finns med vid ett toppmöte i Nato och deltar i den politiska diskussionen. En direkt följd av det så kallade avancerade partnerskapet, Enhanced opportunity programme (EOP) med Nato från det förra toppmötet i Wales 2014, det så kallade guldkortet.
Men innan dess avgörs den brittiska folkomröstningen, torsdagen den 23 juni, och i veckan därpå träffas EU-ledarna för nästa toppmöte i Bryssel. Om Brexit då är ett faktum innebär det en politisk krissituation och att Natofrågorna mer eller mindre kan raderas från agendan inför mötet i Warszawa. Storbritannien är Natos starkaste militärmakt vid sidan av USA. Med landet utanför EU försvagas också det planerade samarbetet mellan EU och Nato bara av den orsaken.
Den 8-9 juli står Polen som värd för Natos toppmöte. Donald Tusk (Europeiska rådet), Jean-Claude Juncker (kommissionen) och EU:s utrikesrepresentant Federica Mogherini företräder Europeiska unionen på toppmötet.
I anslutning till toppmötet kommer Donald Tusk och Jean-Claude Juncker att träffa USA:s president Barack Obama.
Nato har haft 26 toppmöten sedan 1949. Det senaste ägde rum i Storbritannien den 4-5 september 2014. Vid dessa möten träffas Natoländernas stats- och regeringschefer. Mötena leds av Natos generalsekreterare. EU bjuds regelbundet in till dessa toppmöten.
Källa: Europeiska rådet