Därför måste Sverige dubbla marinen

Senaste nyheterna om Nato

Därför måste Sverige dubbla marinen Senaste nytt om Nato

Därför måste Sverige dubbla marinen - Dag Sundström och Per Egon Johansson, om vikten av en stark svensk marin i tider av såväl fred som kris och krig.

Försvarsberedningen är i färd med att under våren färdigställa sin rapport om Försvarets framtida inriktning. Konturerna av de förslag som kommer att läggas är redan till del kända. Parterna är eniga om betydande förstärkningar av armén och flygvapnet där förbandsvolymerna kan komma att öka med 50-100% under nästa försvarsbeslutsperiod, medan Marinen ges mer begränsade förstärkningar.

Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.

Vi har tillsammans med andra försvarsdebattörer argumenterat för ett starkare försvar av Sverige och närområdet sedan 10 år tillbaka och ser så klart med tillfredsställelse på utredningens förslag i stort.

Samtidigt finns inslag i förslagen som kan innebära nya obalanser och sårbarheter. Vi har full förståelse för att beredningen står inför tuffa ekonomiska avvägningar men det får inte innebära att den ökade svenska förmågan blir obalanserad över konfliktskalan fred - kris - krig. Vi menar att beredningen i de framkomna förslagen överbetonar förmågan till fullskaligt försvarskrig i relation till förmågan att verka i gråzonen mellan kris och krig.

Detta är speciellt allvarligt då Ryssland har demonstrerat avancerad förmåga att verka just i gråzon med störningar och sabotage mot olika sorters infrastruktur och sofistikerade påverkansoperationer. Den ryska blockaden av Kerch-sundet och sjöleden till Mariupol i östra Ukraina den 28 november 2018 är ett exempel på möjliga åtgärder. Rysslands militära doktrin innebär att undvika direkt militär konfrontation om de militärstrategiska målen kan nås med andra medel.

Mot den bakgrunden är det speciellt olyckligt om Sverige blottar sig själv och andra när det gäller att motverka olika angreppsmetoder i en gråzon. Det kommande förslaget måste ge statsledningen bättre möjligheter att verka diplomatiskt med militära maktmedel just i gränslandet mellan fred, kris och krig.

Vi ser då att beredningen kraftigt underskattat de marina förbandens möjligheter att verka konfliktförebyggande och avskräckande, speciellt i ett gråzonsläge. Sverige är nästan helt omgivet av havsområden och 80-90 % av all import och export sker med fartyg. Försörjningen med livsmedel, läkemedel och industriförnödenheter är avgörande för samhällets funktionalitet och försvarsviljan. Gotland är t. ex. helt beroende av transporter till fastlandet och redan efter 5-7 dagar skulle en allvarlig kris uppstå såväl på Gotland som på fastlandet om förbindelserna bröts.

Försvarsberedningen och statsledningen måste då utveckla en ökad förståelse för marinens betydelse i hela konfliktskalan. Historien är fylld av exempel där marina operationer haft ett avgörande inflytande på utvecklingen i stort. Några exempel är:

- Brittiska Royal Navy´s framgångsrika blockad av Tyskland under första världskriget som ledde till hungersnöd, sviktande försvarsvilja i Tyskland och bidrog till krigets avslutning

- De allierades framgångsrika konvojskydd mot tyska ubåtar i nordatlanten våren 1942 vilket möjliggjorde undsättningen av Storbritannien och i förlängningen landstigningen i Normandie och avslutningen av andra världskriget.

- Den amerikanska flottans blockad av Kuba 1962 som möjliggjorde en diplomatisk avslutning på krisen och förhindrade ett krigsutbrott.

- Den amerikanska marinens maritima strategi i Nordatlanten under 1980-talet som tydliggjorde den sovjetiska flottans ohållbara situation i norra ishavet och bidrog till kalla kriget avslutning.

Den ofta avgörande betydelse som marina stridskrafter har haft på händelseutvecklingen i såväl krig som kris har inte alltid stått klart för de politiska ledningarna i berörda länder och tenderar att glömmas bort i perioder av fred. Effekten är känd och benämns i den anglosaxiska världen "Sea Blindness" eller Sjöblindhet på svenska. Vi är medvetna om Östersjöns och Nordsjöns relativa litenhet jämfört med Atlanten men menar att likheterna när det gäller marina överväganden är större än skillnaderna, och det speciellt i ett gråzonsläge. Hur kan då Sverige undvika att drabbas av sjöblindhet.

1/ Skapa förståelse för Sveriges grundläggande intresse av att i det längsta hålla hamnar och transportvägar öppna så att handeln i Östersjöområdet kan fortgå i ett krisläge. Hot mot försörjningen med förnödenheter måste kunna mötas. I enlighet med solidaritetsdeklarationen måste också transporter av militära förstärkningar till Sverige och till partnerländer kunna genomföras.

2/ Inse att Sverige bör ta en ledande roll i skyddet av hamnar och transporter. Sverige har 270 mil kust och de transporter vi talar om går till och från västkusten och Göteborg, längs svenska kusten och från hamnar på ostkusten till Gotland, Finland och Baltikum. Inget annat land kan förväntas ta huvudansvaret för att skapa de militära strukturer som krävs för uppgiften.

3/ Bygg upp de nödvändiga militära förmågorna i närtid. Skyddet av ett tiotal strategiska hamnar kräver t. ex. en utbyggd amfibiekår och minröjningsresurser. Skyddet av transportlederna till havs kräver i ett första steg bl. a. en dubblering av antalet ytstridsfartyg och att samtliga får kvalificerat luftvärn och ubåtsjaktresurser. Ett sätt bland flera för att lösa frågan är att i närtid beställa en andra serie med Visby-korvetter.

Genom ovanstående åtgärder skulle Sverige i en kris, tillsammans med partnerländer som Finland, Tyskland och Danmark, kunna etablera permanent marin närvaro i anslutning till de viktigaste transportlederna runt Sverige och över Östersjön till Finland och Baltikum. Därmed skulle risken för störningar minska och försörjningssäkerheten för hela östersjöområdet öka.

Trovärdigheten i NATO:s garantier till de baltiska länderna skulle förstärkas och Sverige skulle indirekt bidra till en minskad krigsrisk i Baltikum och Östersjöområdet. Kostnaderna som kan uppgå till ca 20 miljarder under nästa försvarsbeslutsperiod är därmed väl motiverade.

DAG SUNDSTRÖM är partner på InterPares och fd director McKinsey & Company.

PER EGON JOHANSSON är entreprenör och fd statssekreterare.

Läs mer om marinens framtid i Säkerhetsrådets serie:

* Jens Nykvist: Sverige behöver en stark marin.

* Bo Rask: Om Sverige ska försvaras måste landet kunna försörjas.

Tf vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Mikael Larsson (vik)

Chef SvD Näringsliv: Maria Sundén Jelmini (vik)

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2019-03-15 08:30

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Nato övning norge
  3. Demonstration NATO organisationer
  4. Menscertifiering
  5. Magnitskij-affären
  6. Försvaret värnkraft
  7. Militärövning gotland2017
  8. Angela merkel och trump nato
  9. Militärövning gotland2017
  10. Wallströmdoktrinen

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+