Därför misslyckades militärkuppen

Senaste nyheterna om Nato

Därför misslyckades militärkuppen - Fredagens försök till militärkupp i Turkiet skakade på nytt om ett land vars moderna historia präglats av spänningar mellan militär och regering. Men tillfället var illa valt: oro i närområdet och relativt god konjunktur bidrog till att Erdoğan kunde behålla makten.

Natten mellan fredagen den 15 och lördagen den 16 juli var en av de mest dramatiska i Turkiet under senare tid. Med tanke på att landet under senare år präglats av allvarliga konflikter, inbördeskrig i sydöstra delen, dödliga attentat och ett stegrat auktoritärt styre säger detta inte lite om det misslyckade militärkuppsförsöket för några dagar sedan. Människor runt hela världen följde intensivt de dramatiska TV-sändningarna från Istanbul och Ankara, och många undrade säkerligen om detta var slutet för president Recep Tayyip Erdoğans styre. På lördagen kom emellertid Erdoğan tillbaka till Istanbul och deklarerade att upproret hade slagits ned och att upprorsmakarna skulle straffas hårt.

Upproret kom som en klar överraskning för många människor i och utanför Turkiet. Representativa är den amerikanske utrikesministern John Kerrys yttranden efter kuppförsöket: "Kuppen förvånade många inklusive folket i Turkiet. Jag måste medge att den inte verkar ha varit en särskilt brilliant planerad eller genomförd aktion. "

En rad frågor tonar fram efter militärkuppförsöket: hur kunde det slås ner så snabbt, vilka låg egentligen bakom och vad säger upproret om de politiska förhållandena i Turkiet?
Turkiet har sedan 60-talets början fram till fredagen haft fyra militärkupper med det officiella syftet att försvara Turkiets "grundvärden" och stabiliteten i landet.

1960 avsattes premiärministern Adnan Menderes av den turkiska militären efter en längre tid av spänningar mellan regeringen och oppositionen. 1971 tvingade armén premiärministern Süleyman Demirel att avgå i samband med en allvarlig ekonomisk kris. 1980 skedde en militär kupp mot bakgrund av ett stegrat politiskt våld mellan vänster- och högergrupperingar. 1997 satte militären en stor press på den muslimske premiärministern Necmettin Erbakan, vilket sedermera ledde till att hans koalitionsregering fick avgå.

De fyra tidigare militärkupperna ägde dock rum i helt andra politiska sammanhang än det aktuella kuppförsöket, vilket kan förklara deras framgångar. Sedan Erdoğans religiöst färgade socialkonservativa parti AKP ("Rättvise- och utvecklingspartiet") kom till makten i början av 2000-talet har militärens politiska inflytande minskat genom att den ställts under civil kontroll på ett tydligare sätt.

Detta har också varit något som gett AKP stöd i flera olika politiska läger i landet. Erdoğan har systematiskt försökt placera AKP-anhängare i nyckelpositioner inom militären för att få en större kontroll. Det aktuella kuppförsöket har nu även gett Erdoğan en anledning att rensa ut motståndare inom armén. Tusentals militärer på skilda nivåer har arresterats de senaste dagarna anklagade för att ha varit med i kuppförsöket. Erdoğan yttrade nyligen att kuppförsöket var en gåva sänd från Gud eftersom det nu gör det möjligt för hans regim att en gång för alla rensa upp inom militären.

Den turkiska militären är dock Natos andra största armé (efter USA) med över 640 000 anställda, och det kommer inte att bli någon lätt uppgift för Erdoğan att ringa in alla meningsmotståndare. Turkiets armé har dessutom sedan republikens början 1923 varit präglad av ett sekulärt kemalistiskt arv (efter landsfadern Mustafa Kemal Atatürk), ett arv som fortfarande ger sig tillkänna i militärutbildningen och militärhögskolornas litteratur och kursplaner. Att stöpa om arméns kemalistiska kultur så att den blir mer kongruent med det religiösa partiet AKP:s politiska visioner kommer inte heller att bli någon enkel uppgift.

Varför misslyckades det aktuella kuppförsöket? En uppenbar förklaring är att armén var ytterst splittrad och att kuppmakarna inte hade något enhetligt stöd inom krigsmakten eller från polisen. Den amerikanske statsvetaren Jay Ulfelder nämner i The New York Times (16/7) några andra möjliga förklaringar till kuppmakarnas misslyckande. Det har, enligt Ulfelder, visat sig genom historien att militärkupper initieras och kan bli framgångsrika i situationer då ett land har en kraftigt sviktande ekonomi och en hög spädbarnsdödlighet, något som kan mobilisera ett större stöd i bredare befolkningslager.

Militärkupper har också initierats och haft framgångar när omgivande länder inte har haft några allvarliga militära konflikter. Inget av detta stämmer på Turkiet som i stort sett har haft en gynnsam ekonomisk utveckling och en allt mindre spädbarnsdödlighet under den tid som AKP styrt landet. I grannlandet Syrien pågår också ett blodigt inbördeskrig för närvarande.

Med utgångspunkt i Ulfelders analys var således tidpunkten för kuppförsöket i Turkiet mycket illa valt. Inga organisationer inom det civila samhället ställde heller upp i kuppförsöket och samtliga partier i det turkiska parlamentet tog avstånd från det på ett tidigt stadium, liksom flera utländska statsöverhuvuden. Många religiösa ledare från flera moskéer uppmanade samtidigt folk att gå ut och protestera mot kuppförsöket.

Till alla dessa förklaringar kan fogas att Erdoğan och hans parti fortfarande har en stor uppbackning av närmare hälften av befolkningen, trots all den kritik som Erdoğan fått för sitt alltmer auktoritära styre. AKP har styrt landet sedan 2002 i en majoritetsregering, vilket är en lång tid i jämförelse med andra regimer i Turkiets moderna historia. Under särskilt den första regeringsperioden (2003-2007) kännetecknades Turkiet av en stark ekonomisk tillväxt med flera stora infrastrukturprojekt. Militären sattes även, som sagt, under civil kontroll på ett helt annat sätt än tidigare.

Erdoğan har gjort en stor sak av att han är den förste presidenten som blivit direktvald av folket. Han kallar sig ofta för "mannen av folket" (Milletin Adami) - en konservativ muslim som växte upp under enkla förhållanden, vilket gjort det lätt för många turkar, över 90 procent av landets befolkning är muslimer, att identifiera sig med honom. AKP har även satsat på välfärdspolitiska reformer som kommit många fattiga till del. I sin retorik under olika stormöten påminner Erdoğan ofta om en äldre släkting som talar till sin familj - stundtals arg och moraliserande och stundtals känslosam och stöttande. T

urkiet präglas också av en politisk kultur som vurmat för starka män allt sedan Atatürks dagar, vilket problematiserar och hämmar den demokratiska utvecklingen i landet. Allt detta sammantaget kan förklara den ställning som Erdoğan fortfarande har bland många turkar.

En annan anledning till att kuppförsöket misslyckades var att kuppmakarna presenterade sig på ett diffust och anonymt sätt, såsom ett fredsråd som skulle befrämja demokrati och mänskliga rättigheter i landet. I inledningen av kuppförsöket tog man över den statliga tv-kanalen TRT men man utnyttjade inte de sociala medierna, vilket däremot Erdoğan gjorde genom att uppmana sina anhängare via FaceTime och Twitter att gå ut på gator och torg och protestera mot kuppförsöket.

Det är paradoxalt att samme person som på ett så enträget sätt försökt begränsa yttrandefriheten och mötesfriheten i sociala medier under senare år nu själv använde sig av dessa kanaler, och även uppmanade folk att ansluta sig till "gatans parlament".

Under våren och sommaren 2013 försökte Erdoğan kväsa de demonstrationer som riktade sig mot hans försök att bygga ett köpcentrum i Geziparken i centrala Istanbul. Demonstranterna använde sig då av sociala medier för att mobilisera så många människor som möjligt gentemot Erdoğan och hans bygg­planer.

Vilka grupperingar kan tänkas ligga bakom kuppförsöket? Erdoğan och hans regim har många fiender och är involverade i flera allvarliga konflikter för närvarande. Erdoğan var dock snabb med att anklaga en av sina huvudmotståndare för kuppförsöket - den religiösa Hizmet-rörelsen och dess ledare Fethullah Gülen som lever i exil i Pennsylvania i USA. Erdoğan kallar numera rörelsens medlemmar för terrorister och vill att Gülen ska fängsla

Källa - 2016-07-20 07:15

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Magnitskij-affären
  3. Nato övning norge
  4. Menscertifiering
  5. Demonstration NATO organisationer
  6. Försvaret värnkraft
  7. "strikt" @mail.dk
  8. Https://www.senastenyheterna.se/nato/norge-dammar-av-hemlig-ubatsbas-fran-kalla-kriget/
  9. "elizabeth" @mail.dk
  10. Militärövning gotland2017

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+