De strategiska kulturerna ska växa samman

Senaste nyheterna om Nato

De strategiska kulturerna ska växa samman Senaste nytt om Nato

De strategiska kulturerna ska växa samman - Veronika Wand-Danielsson, om att Emmanuel Macron och Angela Merkel vill stärka EU genom ökat bilateralt samarbete mellan Frankrik och Tyskland.

1963 undertecknade Västtyskland och Frankrike det första bilaterala samarbetsavtalet, det s k "Elysée-fördraget". Det var under en fortsatt mycket känslig period i de fransk tyska relationerna med andra världskriget i färskt minne. Fördraget handlade den gången om att bygga upp ett förnyat förtroende länderna emellan. Med hjälp av bl a organiserade utbytesprogram och särskilda satsningar på språk och kulturfrämjande skulle kontakterna mellan länderna sakta men säkert leda till nödvändig försoning med i första hand den yngre generationen i fokus.

Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.

56 år senare har samarbetet mellan Frankrike och Tyskland tagit stora kliv. Under högtidliga former undertecknades den 22 januari i Aachen ett nytt samarbetsfördrag mellan Tyskland och Frankrike, som är ett komplement till det tidigare fördraget.

Nu är en av de främsta målsättningarna med fördraget att ytterligare fördjupa det bilaterala samarbetet mellan de två ledande staterna i Europasamarbetet.  

EU utsätts för allt större inre och yttre påfrestningar. I ett läge då Storbritannien är i färd med att lämna EU vill både Frankrike och Tyskland skicka en viktig signal om att bägge länder inte endast är enade, men även beredda att ta nya steg i den europeiska integrationsprocessen på ett antal centrala samarbetsområden.  Utgångspunkten för ett fördjupat samarbete på EU-nivå är att först och främst stärka samarbetet mellan dessa två europeiska stormakter.

Genom ett utökat utbyte och nya förstärkta bilaterala samordningsmekanismer hoppas man ytterligare kunna harmonisera de olika strategiska kulturerna länderna emellan.

Fördraget omfattar sex samarbetsområden inom vilka man åtar sig att fördjupa samarbetet: Europapolitiken med fokus på inre marknaden, en starkare valutaunion, ett förstärkt utrikes och säkerhetspolitiskt samarbete; fred, säkerhet och utvecklingspolitik; ett fördjupat kultur- utbildnings- och forskningsutbyte; ett förstärkt regionalt gränsöverskridande samarbete; ett fördjupat klimat- och miljösamarbete, liksom ett intensifierat institutionellt samarbete mellan länderna.  

Det är inga revolutionerande nya stora steg som har tagits. Fördraget är emellertid  en politisk signal om en ny fransk-tysk ambition att ta ett gemensamt och samordnat ansvar för Europaprojektet.

I Paris och Berlin understryks att kapitlet som behandlar utrikes- och säkerhetspolitiska frågor, i likhet med andemeningen också på övriga identifierade samarbetsområden, syftar till att verka för en djupare förståelse för varandras synsätt, intressen, historia och nationella erfarenheter. Utbyten mellan departementen och tjänstemännen skall förstärkas med nya permanenta tjänster för utbytesdiplomater inom respektive organisation.  Det säkerhetspolitiska råd som upprättades 1988 men som fört en tynande tillvaro, ska åter ges en ny aktiv roll i samarbetet.

Samtliga åtgärder syftar till att skapa förutsättningar för att åstadkomma gemensamma utrikespolitiska positioner och - när så är möjligt - ett gemensamt säkerhetspolitiskt agerande. I fördraget åtar sig Frankrikes också att stödja en tysk permanent plats i FN:s säkerhetsråd som en gemensam prioritet.  

Först när Frankrike och Tyskland kan förstå varandra och jämka samman sina nationella positioner anses samarbetet och harmoniseringen också med övriga EU-länder kunna utvecklas och fördjupas.

En fortsatt stötesten på det försvars- och säkerhetspolitiska området mellan länderna förblir synen på försvarsmaterielexport där Tyskland följer betydligt striktare krav än Frankrike. Tyskland valde exempelvis, efter det brutala mordet på journalisten Jamal Khashoggi att frysa vapenexporten till Saudiarabien. Frankrike delade inte denna bedömning då stora försvarsmaterielkontrakt stod på spel. Frankrike understryker istället vikten av att stärka den gemensamma försvarsindustriella basen med Tyskland.  

De nya ömsesidiga försvarsgarantierna i Aachen-fördraget härleds i första hand ur Nordatlantiska fördraget art 5 respektive Lissabonfördraget art 4:7 I sak innebär den nya texten inte något nytt utöver de redan existerande Nato-garantierna.  Det är i första hand en politisk signal om ländernas ömsesidiga solidaritet med varandra. Skrivningarna täcker för övrigt inte några nukleära garantier.

Sammanfattningsvis bekräftar de utrikes- och säkerhetspolitiska åtagandena i fördraget en ny viljeinriktning att också på detta strategiska område aktivt verka för att ytterligare samordna gemensamma positioner och ståndpunkter genom att sammanföra två olikartade strategiska kulturer med varandra.  Aachenfördraget ses som en förutsättning för att överbrygga de fortsatt stora skillnaderna som råder mellan Frankrike och Tyskland inte minst på det försvarspolitiska området.

Brexit och den idag försämrade relationen till Italien - Frankrikes tidigare mest trogna vapendragare - har om något ytterligare förstärkt det ömsesidiga beroendet mellan Frankrike och Tyskland också inom EU. Då EU under överskådlig framtid inte lär kunna enas om ett nytt reviderat EU-fördrag utgör Aachenfördraget för Europas trognaste integrationsanhängare en strimma hopp om framtiden.

VERONIKA WAND-DANIELSSON är Sveriges ambassadör i Paris.

Tf vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Mikael Larsson (vik)

Chef SvD Näringsliv: Maria Sundén Jelmini (vik)

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2019-02-26 07:30

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Nato övning norge
  3. Demonstration NATO organisationer
  4. Menscertifiering
  5. Magnitskij-affären
  6. Försvaret värnkraft
  7. Militärövning gotland2017
  8. Angela merkel och trump nato
  9. Militärövning gotland2017
  10. Wallströmdoktrinen

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+