Ett enda misstag kan utlösa krig

Senaste nyheterna om Nato

Ett enda misstag kan utlösa krig Senaste nytt om Nato

Ett enda misstag kan utlösa krig - Iran hotar nu med ett "fullskaligt krig". Mot det står USA:s omfattande militära kapacitet runt Persiska viken. Den tändande gnistan kommer allt närmare i det upptrappade läge som råder.

Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Den amerikanske presidenten skyr säkert ett nytt storkrig i Mellanöstern som pesten. Att få det på halsen mitt i återvalskampanjen måste framstå som det värsta mardrömsscenariot ur ett America First perspektiv.

Konkret har det inte hänt särskilt mycket för att minska USA:s engagemang i världen under Trumps år i Vita huset.

USA har ökat den militära närvaron i Europa trots missnöje med Nato och att andra länder i alliansen inte bidrar tillräckligt ekonomiskt.

Löftet att dra tillbaka trupper från Afghanistan har inte infriats. Fortfarande har USA 14 000 soldater i landet.

För att komma vidare i fredssamtalen var Donald Trump beredd att förhandla öga mot öga med med talibanernas högsta ledarskap och den afghanske presidenten Ashraf Ghani på sommarstället Camp David. Den hemliga planen blåses av på Twitter efter ett nytt blodig dåd i Kabul med en död amerikansk soldat bland offren. Att nu ta hem soldater verkar avlägset.

Donald Trump har strött ekonomiska sanktioner och militära hot omkring sig för att pressa motparterna världen över till eftergifter. Än så länge utan framgång. Förhoppningen om att rama in en framgångsrik presidentvalskampanj med en utrikespolitisk triumf kan gå om intet.

Kärnvapensamtalen med Nordkorea är tills vidare resultatlösa. Handelskonflikten med Kina är lika olöst som tidigare. Relationen med Putins Ryssland står och stampar på samma fläck. Den amerikanska fredsplanen för Israel-Palestina går en osäker framtid till mötes.

Den största riskfaktorn är Iran. Trots varningar valde Trump att ensidigt säga upp kärnenergiavtalet från 2015 för att pressa fram nya förhandlingar om en bättre uppgörelse. Det enda resultatet är att Iran också börjat strunta i avtalet och provocerar i Persiska viken med beslag av flera utländska oljetankers.

I juni sköt revolutionsgardet ner en amerikansk drönare som man hävdade befann sig över iransk territorium. Trump hävdade då att USA bara varit tio minuter från ett väpnat angrepp.

Trots den uppenbara inrikespolitiska risken med en militär konflikt i Persiska viken fortsätter Trumpadministrationen att öka det retoriska trycket mot det religiösa ledarskapet i Teheran.

Efter förra helgens attack mot de saudiska oljeanläggningarna Abqaiq och Khurais twittrade Trump att USA var "laddade och klara".

I samband med onsdagens möte med den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman i Riyad använde utrikesministern Mike Pompeo uttrycket "an act of war" - en krigshandling - för att beskriva Irans roll i attackerna. Iranierna fortsätter å sin sida att förneka alla anklagelser.

Militärt agerar USA från en styrkeposition runt Persiska viken. Över hela arabvärlden finns amerikanska baser, enligt en sammanställning i Economic Times:

• Irak. 5 000 soldater som deltagit i striderna med USA-ledda internationella koalitionen i kampen mot terrorgruppen IS.

• Bahrain. Högkvarter för den femte amerikanska flottan i Mellanöstern med sammanlagt 7 000 soldater. Här finns också specialsoldater och en flygbas med övervakningsplan och stridsflyg.

• Kuwait. Den amerikanska arméns högkvarter i området, inklusive stridsfordon och totalt 13 000 soldater. Även två flygbaser och en marinbas.

• Qatar. Högkvarteret för USA:s centralkommando i Mellanöstern med 13 000 soldater. Vid en ytterligare upptrappad konflikt med Iran kan kärnvapenbärande B-52 bombplan kunna placeras här.

• Förenade arabemiraten. Den största amerikanska flottbasen utanför USA med 5 000 soldater, stridsflyg och drönare.

• Saudiarabien. USA drog tillbaka militära förband efter terrordåden 11 september 2001 och inför invasionen av Irak 2003. Nu återvänder stridsflyg, luftförsvar och omkring 1 000 soldater som en direkt konsekvens av konflikten med Iran.

I Persiska viken patrullerar amerikanska krigsfartyg för att förhindra nya iranska angrepp mot andra länders oljefartyg. I Omanbukten utanför Hormuzsundet inväntar hangarfartyget USS Abraham Lincoln nästa steg. Andra hangarfartyg kan snabbt ta sig till området.

I kombination med hotfulla militära utspel har Trump försökt locka iranierna till förhandlingsbordet. Hittills har inviterna mötts med kalla handen.

På torsdagen uttalade sig också utrikesministern Javad Zarif i en CNN-intervju:

- Vi kommer inte att tveka inför att försvara vårt territorium, sa han och varnade för ett "fullskaligt krig" om USA eller Saudiarabien angriper landet.

Positionerna verkar nu helt låsta. Den tändande gnistan kan bli en ny provokation - eller ett misstag. Då kan ställningskriget övergå i stridshandlingar.

Tf vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Mikael Larsson

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2019-09-19 14:11

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Nato övning norge
  3. Demonstration NATO organisationer
  4. Menscertifiering
  5. Magnitskij-affären
  6. Försvaret värnkraft
  7. Militärövning gotland2017
  8. Angela merkel och trump nato
  9. Militärövning gotland2017
  10. Wallströmdoktrinen

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+