EU och Nato kan slå IS och Kreml

Senaste nyheterna om Nato

EU och Nato kan slå IS och Kreml Senaste nytt om Nato

EU och Nato kan slå IS och Kreml - Kampen mot desinformation kräver aktivt samarbete för att lyckas, skriver Lars Adaktusson, EU-parlamentariker (KD), apropå en rapport från Europol.

Världens nyhetsredaktioner kraftsamlar i dessa dagar för att skildra slaget om Mosul och terrorgruppen IS desperata försök att hålla ställningarna i norra Irak. Enligt medierapporteringen slås jihadismen tillbaka och frågan ställs om IS omtalade kalifat möjligen är på väg att kollapsa.

Låt oss hoppas att så är fallet, låt oss hoppas att de modiga kvinnor och män som i detta nu står upp mot ett av vår tids värsta hot kommer att belönas med frihet och demokrati. Insatserna är i sig värda all respekt och i väsentliga avseenden avgörande för stabilitet och säkerhet även i vår del av världen.

Att IS slås tillbaka och förhoppningsvis besegras militärt är ett viktigt steg på vägen mot dialog och fredlig samexistens mellan Iraks olika befolkningsgrupper. Samtidigt är det uppenbart att en förlust på slagfältet inte med automatik innebär att salafism och jihadism försvinner. Radikalisering och rekrytering av nya anhängare kommer att fortsätta, inte minst genom sociala medier och olika typer av propaganda.

För att bekämpa politisk desinformation antog Europaparlamentets utrikesutskott nyligen en rapport som analyserar denna typ av samhällshot och samtidigt föreslår gemensamma åtgärder. Desinformationshotet och en tilltagande mängd politisk propaganda kräver aktiva insatser, det gäller oavsett om avsändarenär islamistiska grupperingar eller president Putin och den ryska regimen.

Såväl den ryska propagandan som den jihadistiska syftar till att förvränga sanningen, skapa oro och splittra EU-länderna i viktiga frågor. Den kraftiga ökningen av Kreml-inspirerad desinformation visar att dagens Ryssland har satt lögnen i system och agerar utifrån helt egna regler. För att nå sina syften använder sig regimen av ett antal olika instrument och verktyg. Det kan handla om flerspråkiga TV-kanaler som RT, fejkade nyhetsbyråer och tankesmedjor eller ryktesspridning och politiska kampanjer via sociala medier.

Till detta kommer att Kreml aktivt är med och finansierar politiska partier, tidningar och enskilda journalister i en del av EU:s medlemsländer. Detta sker för att skapa stöd för egna politiska intressen, men också för att orsaka instabilitet och utmana Europas demokratier. Ett splittrat EU med politiskt försvagade stater i det ryska närområdet skulle stärka president Putins ställning och gynna Ryssland geopolitiskt.

Vid sidan av den ryska desinformationen växer mängden islamistisk propaganda i Europa. Terrororganisationer som IS och al-Qaida bedriver sedan lång tid kampanjer i EU:s medlemsländer där målgruppen inte i första hand är allmänheten, utan anhängare och potentiella rekryter.

I mars förra året redovisade Europol i ett memorandum till ministerrådet att jihadiströrelser lanserat "välorganiserade kampanjer på sociala medier för att rekrytera följare, främja eller glorifiera terrorhandlingar och våldsbejakande extremism". Enligt Europol används fler än 46 000 Twitterkonton av sympatisörer till IS, varje dag skickas omkring 90 000 tweets till stöd för dess radikala och våldsamma ideologi.

I en rapport från amerikanska Brookings är uppgifterna än mer nedslående, antalet jihadistkonton uppskattas vara dubbelt så många som Europol anger och den ansedda tankesmedjan påpekar att extremister alltför ofta får möjlighet att återkomma under nya användarnamn efter att deras konton spärrats.

Lösningen på desinformationsproblemet i Europa måste bygga på ett mer effektivt och genomarbetat synsätt samt förebyggande åtgärder. Detta inkluderar ett mer lättillgängligt anmälningssystem så att internetanvändare i allmänhet snabbare kan rapportera extremistiska aktiviteter i sociala medier och overifierade konton granskas. I det sammanhanget är det välkommet att Europol har tillsatt en särskild arbetsgrupp vars uppdrag är att motverka jihadism på nätet och spåra konton kopplade till IS-sympatisörer.

Vid sidan av detta krävs mer av upplysning och utbildning för att höja kunskapsnivån om desinformation och propaganda. Det egna ansvaret att granska och värdera information är idag viktigare än kanske någon gång tidigare och här kan EU spela en central roll genom att sprida viktiga erfarenheter och bästa praxis på området.

Samtidigt måste villfarelsen och ideologin bakom desinformationen bemötas i grunden. Enligt Europaparlamentets rapport i ämnet bör detta ske genom aktiv granskning av påståenden och budskap samt genom en tydlig värderingsmässig motbild. Oavsett vad den våldsbejakande islamismen eller den alltmer aggressiva ryska propagandan ger uttryck för är Europa en av de mest trygga och välmående kontinenterna i världen. Därför behövs ett mer aktivt kommunikativt försvar av demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. I likhet med betänkandet anser även jag att fördjupat samarbete mellan EU och Nato behövs inom området strategisk kommunikation. För att klara detta krävs en förstärkning av kommunikationsarbetet även inom unionen.

Sammantaget är rapporten om politisk desinformation och propaganda ett viktigt steg för att öka medvetenheten om detta allvarliga problem. För att försvara Europas grundläggande värderingar, för att vinna slaget om människors hjärtan och sinnen, krävs en gemensam europeisk strategi och gemensamma motåtgärder.

I detta arbete är även tiden en svår motståndare.

LARS ADAKTUSSON är Europaparlamentariker(KD).

Källa - 2016-10-26 08:42

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Nato övning norge
  3. Demonstration NATO organisationer
  4. Menscertifiering
  5. Magnitskij-affären
  6. Försvaret värnkraft
  7. Militärövning gotland2017
  8. Angela merkel och trump nato
  9. Militärövning gotland2017
  10. Wallströmdoktrinen

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+