Expert USAs ställning inte hotad trots Trump - President Trumps hållning under G20-mötet i Hamburg i helgen uppfattas nu i efterhand av många analytiker som en tydlig början på en mer isolationistisk politik hos stormakten.
- Överdrivet, säger Mike Winnerstig, säkerhetsanalytiker på FOI.
När de andra 19 deltagande länderna pratade klimat hade Trump och Putin ett eget möte. Tidigare i år beslutade Trump att USA ska dra sig ur Parisavtalet, som det enda av G20-länderna. Överlag anser många att presidentens beteende börjar uppvisa ett mönster där han rör sig närmare de anti-demokratiska staterna såsom Kina, Ryssland och Filippinerna.
Stephen Collinson, politisk analytiker på CNN beskrev det som att Trump sätter USA i en "enmansklubb".
"President Trumps linje "Amerika först" kan komma att betyda "Amerika sist". " menar SvD:s kolumnist och tidigare EU-korrespondent Rolf Gustavsson i en analys.
Mike Winnerstig, säkerhetsanalytiker på FOI, håller med om att det är pågående maktbalansrörelser på gång. Men han avråder från att dra förhastade slutsatser kring USA:s roll. Att prata om isolationism i det här läget är överdrivet, menar han.
Oavsett vad Trump kan ha sagt eller gjort under mötet så innehar USA fortfarande en stark position i många internationella sammanhang.
SvD Världen - omvärldens viktigaste händelser direkt i din mejlkorg
- Av det som sagts och gjorts finns inga planer på att bli mindre drivande inom exempelvis Nato och FN, tvärtom, säger Winnerstig.
Den protektionistiska idén har en stark tradition i den amerikanska politiken. Men just Trump är inte den främsta representanten för detta, menar Mike Winnerstig. Han hänvisar till att samma diskussioner uppstod när president Bush 2001 drog sig ur det så kallade ABM-avtalet, som syftade till att begränsa användningen av antiballistiska robotar.
- Så fort USA drar sig ur ett avtal så drar många slutsatsen att de ska bli isolationistiska.
Om något annat land skulle fylla upp det vakuum som uppstår om USA drar sig ur positionen som global ledare har diskuterats - och i synnerhet är det då Kina och Ryssland som kommer på tal.
Jerker Hellström, östasienanalytiker på FOI menar att både Xi och Putin försöker att påverka universella normer om mänskliga rättigheter och fria informationsflöden i form av att driva frågan om internetsuveränitet med mera.
Men han tror inte att just Kina är en naturlig efterträdare till USA - han menar att landet saknar både vilja och förmåga att leda. Som exempel pekar han på att det Kina gör på klimatområdet är strikt kopplat till de egna behoven.
- Kommunistpartiet är alldeles för fokuserat på Kinas tillväxt och stabilitet för att kunna axla en global ledarroll, säger han.
Mike Winnerstig håller med om att en viss maktbalansrörelse har ägt rum. För 15 år sedan stod USA för 48 - 49 procent av världens samlade militära utgifter. Idag är denna siffra nere på 34 procent, till stor del på grund av att just Kina och Ryssland har rustat upp.
- Vi ser en maktbalansrörelse som är påtaglig just nu, säger han.
Men till skillnad från USA har Ryssland och Kina nästan inga allierade, vilket är en avgörande faktor.
- Skulle Kina och Ryssland fortsätta rusta i samma takt så kanske det blir en annan fråga om en 15 - 20 år. Men USA:s globala maktställning är inte särskilt hotad i dagsläget, oavsett hur Trump tycks bete sig, säger Mike Winnerstig.