Finland informerades om hotet mot Sverige - Försvarsminister Peter Hultqvist, S, säger att Finland informerades innan man formellt tog beslutet att åter ha permanent stridsgrupp på Gotland.
Enligt Dagens Nyheter berodde beslutet om att återmilitarisera Gotland på topphemliga uppgifter om ett hot från Ryssland.
Sveriges beslut väckte senast i morse frågor från finskt håll inför dagens svenskfinska säkerhets- och försvarspolitiska möte i riksdagen.
- Det är naturligtvis också kopplat till en samlad bedömning av läget i det område som vi befinner oss i, säger Peter Hultqvist om det svenska beslutet om stridsgruppen på Gotland.
Försvarsutskottet har tillsammans med bland andra Folk och Försvar i dag bjudit in finska kolleger till riksdagen för att diskutera ländernas försvars- och säkerhetspolitiska samarbete.
Redan på förmiddagen inför seminariet träffades flera av deltagarna.
Enligt försvarsutskottets vice ordförande Åsa Lindestam diskuterades då det svenska beslutet att återmilitarisera Gotland.
Något som enligt Dagens Nyheter grundas i ett utökat topphemligt hot mot Sverige. Tidningen skriver att regeringen dagen efter överbefälhavare Micael Bydéns order beslutade att tidigarelägga riksdagens beslut om en permanent stridsgrupp på Gotland.
- De undrade varför eftersom att man medialt har sagt att det beror på vissa saker. Men vi vet ju att det här var med i försvarsberedningen och försvarsgruppen. Vi träffade också ÖB i veckan som poängterade att det kostar pengar att träna där förbandet hör hemma, och det kostar pengar att träna i den här miljön. Då är det bättre att vara i den miljö man ska vara i framgent, säger hon.
När Expressen träffar försvarsminister Peter Hultqvist, S, inför mötet, säger han att Finland informerades om beslutet att återmilitarisera Gotland innan beslutet verkställdes. Men han vill inte berätta om de finska reaktionerna.
- Vilken diskussion vi för med andra länder är ingenting jag tänker ge offentlighet åt. Jag går inte in på några diskussioner vi för informellt med Finland.
Hultqvist kommenterar uppgifterna i Dagens Nyheter om ett utökat topphemligt hot mot Sverige.
- Det finns ingen enskild händelse. Det som finns är att det över tid har blivit ett försämrat säkerhetsläge. Men vi har inget direkt militärt angreppshot riktat mot Sverige.
Men det måste väl ha hänt något på senare tid som har gjort att man återmilitariserat Gotland?
- Vi har ju ett riksdagsbeslut om att Gotland ska militariseras så vi ska ha en stridsgrupp där på 300 personer.
Så här snabbt?
- Nu har vi tidigarelagt beslutet och det är ett fullföljande i den anda som riksdagen redan fastställt. Men det är naturligtvis också kopplat till en samlad bedömning av läget i det område som vi befinner oss i.
SVT Nyheter rapporterade under tisdagen om misstäkt ryskt spionage i norra Sverige, som riktats mot enskilda soldater.
Har det någonting med den här bedömningen att göra?
- Spioneri är en realitet och har varit det under en mycket lång period. Det är ingen nyhet. Men det är bra att det belyses och kommer upp till ytan. Då blir det debatt och kanske att människor blir vaksamma, säger han.
Moderaternas försvarspolitiske talesperson Hans Wallmark kräver att få reda på vad som ligger till grund för beslutet att återigen basera Gotland.
- Vi har på olika sätt försökt kalla regeringssidan för att delge oss information. Det är viktigt att i en öppen demokrati som Sverige att det finns den typen av tillit från regeringssidan gentemot oppositionen. Här kan man ställa högre förväntningar på regeringen än de hittills visat, säger Wallmark och fortsätter:
- De påståenden som florerar förvånar mig inte. Jag ser att vi har en försämrad normalbild i Östersjöområdet och det måste vi ta på allvar. Därför måste vi återkommande ställa oss frågan vad det är som ökar säkerheten i Sverige och i Östersjöregionen. All fakta pekar entydigt på att svensk säkerhet och Östersjösäkerhet går vägen via ett svenskt Natomedlemskap, säger han.
Regeringen har upprepade gånger sagt nej till ett medlemskap men frågan väntas dyka upp under dagens seminarium där man också ska diskutera både svenska och finska rapporter om säkerhetspolitik och dess innehåll.
Bland annat den så kallade Nato-utredningen som genomfördes av Krister Bringéus och presenterades tidigare i september.
- Vi har samma åsikter om att säkerhetsbilden har ökat. Vi har den olagliga annekteringen av Krim, och Ukraina och vi ser en mer hotfull bild. Det har inte varit något extremt på slutet men vi ser en stadig försämring och det är det som gör att vi känner att vi behöver närma oss varandra, säger Åsa Lindestam, S.