Försvaret vinnare i budget Får vad de har begärt - Försvarsmakten är vinnare i den budget som röstats igenom i riksdagen. Anslagen höjs med nästan 3,9 miljarder jämfört med den nedröstade övergångsbudgeten.
- Vi har valt att lägga in de medel som Försvarsmakten har begärt, säger Beatrice Ask (M), vice ordförande i försvarsutskottet.
Försvarsekonomin för kommande år har hängt i luften under större delen av året.
I budgetunderlaget i mars begärde ÖB Micael Bydén totalt 18 miljarder extra perioden 2019-21. Annars skulle försvarsbeslutet från 2015 inte vara möjligt att genomföra som planerat. I stället väntade då stora nedskärningar på alla områden: övningar, personal, materiel.
Enbart för 2019 var kravet 3 miljarder. I övergångsbudgeten fanns inga nya pengar alls. Däremot sänktes nivåerna ytterligare eftersom anslagsposterna inte räknats upp som beräknat i jämförelse med föregående års S-MP-budget.
SvD rapporterade nyligen att försvaret bedömde att det saknades 3,5 miljarder i övergångsbudgeten 2019 och totalt 20,7 miljarder under tre år.
- Vi har varit väldigt bekymrade över övergångsbudgeten, den innebär inget svar på något av de äskanden som Försvarsmakten har krävt. Det får konsekvenser, varje tidsutdräkt är ett problem. Det är väldigt tydligt, säger Beatrice Ask (M), vice ordförande i försvarsutskottet, till SvD.
På vilket sätt?
- Det vore väldigt olyckligt när alla partier säger att det finns behov av att stärka försvaret - rekrytera värnpliktiga och försöker behålla mer personal - om man helt plötsligt skulle börja ställa in övningar och annat som är smörjmedlet för att motivera fler att engagera sig i Försvarsmakten.
I M-KD-reservationen som röstades igenom i riksdagen på onsdagen höjs nu anslagen med nästan 3,9 miljarder till försvarsmyndigheterna jämfört med övergångsbudgeten. Merparten går till Försvarsmakten, mindre summor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Försvarets radioanstalt (FRA), Rekryteringsmyndigheten och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
- Det gör vi för att komma vidare i det arbetet som måste ske för att förstärka det svenska nationella försvaret. Det här är viktigt som ett första steg att komma framåt i processen, säger Beatrice Ask.
Vad ska pengarna gå till?
- Det första är att färdigställa den beslutade krigsorganisationen och öka försvarsförmågan här och nu.
Enligt M och KD måste den "kortsiktiga" försvarspolitiken ersättas med "förutsägbarhet och stabilitet". På sikt är målsättningen att nå upp till samma nivå som Nato enats om till 2024.
"För att ge Försvarsmakten långsiktiga planeringsförutsättningar och skapa hållbarhet i försvarspolitiken vill vi att Sveriges försvarsanslag på sikt ska uppgå till 2 procent av BNP," står det i deras budget.
Beatrice Ask (M) till SvD:
- Den långsiktiga strategin är att vi under en tioårsperiod ska komma upp i 2 procent av BNP.
Parallellt med att Försvarsmakten nu kan räkna in ökade anslag pågår försvarsberedningens arbete med det slutbetänkande som ska presenteras under våren 2019. Det kommer i sin tur att ligga till grund för nästa beslut om försvarets framtid ett år senare.