Försvarsexpert Grundproblemet kvarstår - Försvaret får 500 miljoner kronor i höjda anslag för 2017, efter en överenskommelse mellan S, MP, M, C och KD.
- Det är väl trevligt, men jag blir inte alltför upphetsad. Jag väntar mer på att man ska ta tag i den centrala frågan, säger Peter Nordlund, försvarsekonomisk expert på Totalförsvarets forskningsinstitut.
Den frågan är, enligt honom, att det finns en obalans mellan kravet på försvaret och finansieringen av detsamma. Dessutom tycker Nordlund att man måste ta itu med kompensationssystemet, det vill säga att exempelvis prisökningar på materiel kan göra att försvarsbudgeten urholkas.
Överbefälhavare Micael Bydén har pratat om båda dessa saker, och sagt att Försvarsmakten fram till år 2020 saknar 6,5 miljarder kronor.
- Jag har ingen anledning att ifrågasätta ÖB:s uppskattning, säger Nordlund.
Det diskuteras om Sverige borde låta två procent av BNP gå till försvaret, samma mål som finns i Natoländerna. Dålig idé, enligt Nordlund.
- Det är annat än BNP som ska bedöma det, inte om Sverige går bra eller dåligt.
Nordlund tycker alltså att försvaret ska få mer pengar, men i lagom takt. Det kan vara riskabelt om det tillförs mycket pengar snabbt, anser han.
- Det finns alltid en risk, när du får mycket pengar, att effektivitetstanken går förlorad.
Nordlund ser dagens höjda anslag som ett tillägg till försvarsbeslutet 2015.
- Man har gjort någon form av analys och sett att vi är tunna på några områden. Man kan inte heller utesluta ett visst mått av politisk taktik.
Flera partier har under de senaste åren talat om försvarssatsningar.
- Det finns ett signalvärde från regeringspartierna: "Vi tänker på försvaret".