FRA Antalet terror rapporter till Säpo ökade påtagligt - FRA:s rapportering till Säpo på kontraterrorområdet "ökade påtagligt" under 2017. Det framgår av FRA:s årsrapport som SvD tagit del av. FRA, Säpo och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must ökade också samarbetet och ansträngningarna för att bekämpa terrorism.
- Inom våra respektive uppdrag arbetar FRA, Säkerhetspolisen och Must i stor utsträckning med likartade frågor, men med olika förmågor, säger FRA:s generaldirektör Dag Hartelius.
Enligt FRA har "samverkan mellan myndigheterna ytterligare intensifierats". Det rör sig då om "ett sammanhållet systemtänkande om det svenska kontraterrorarbetet".
Dessutom har "ytterligare resurser satsats på kontraterrorverksamheten". Såväl FRA som Säpo och Must har på senare år fått ökade resurser kopplat till verksamheten inom internationell terrorism".
- Genom en nära daglig samverkan och en god förståelse för varandras förutsättningar ökar vi effektiviteten i arbetet samtidigt som vi höjer kvaliteten på våra samlade resultat, säger generaldirektör Hartelius i årsrapporten.
På tisdagen börjar rättegången mot Rakhmat Akilov som erkänt terrordådet på Drottninggatan i april 2017, alltså det år som årsrapporten omfattar.
I anslutning till dådet uppgav Säpo att man hade haft information om Akilov i underrättelseflödet. Senare har det framkommit att Säpo också hade spaning på honom och att den avbröts strax före attacken.
SvD:s rapportering om Akilov har visat att han själv försökte värva anhängare till terrorgruppen IS i Sverige och att han styrdes av en IS-cell i Tadzjikistan. Kommunikationen gick via krypterade appar.
Av FRA:s årsrapport framgår att "rapporteringen på kontraterrorområdet ökat påtagligt".
- Det innebär att antalet rapporter till mestadels Säkerhetspolisen som rör terrorområdet har ökat under året, säger FRA:s talesperson Fredrik Wallin till SvD.
Hur många rapporter rör det sig om?
- Vi säger inte vilket antal. Men det är en påtaglig ökning.
FRA vill inte kommentera om man i samverkan med Säpo och Must kunde gjort mer i Akilov-ärendet.
- Det kan inte jag uttala mig om. Det får Säkerhetspolisen svara på. Men i grunden kan man säga att man aldrig kan garantera att man kan stoppa eller förebygga allting, säger Fredrik Wallin.
Akilov hade kontakt med IS på krypterade appar. Hur ser FRA på den problematiken och möjligheten att avlyssna det?
- Jag vill inte kommentera det, särskilt med tanke på att det är en rättegång som ska starta. Specifika fall vill vi inte kommentera.
2017 var enligt FRA "ytterligare ett år av osäkerhet och spänningar" även på andra områden.
I Sveriges närområde var den militära aktiviteten fortsatt hög. FRA beskrivet Östersjön som "en brännpunkt för den ökade konfrontationen mellan Ryssland och västvärlden". Ryska Zapad var en av de största militärövningarna efter det kalla kriget och även Nato har genomfört stora övningar. I Sverige var Aurora med 20 000 soldater den största på drygt två decennier.
På cyberområdet ser FRA "inga tecken på att hoten eller antalet angrepp kommer att minska". Ett exempel under 2017 var det it-angrepp som getts namnet Cloud Hopper, ett av de mest omfattande som upptäckts och där FRA hade en ledande roll i utredningen.
- Cloud Hopper gick ut på att angriparen gav sig på leverantörer av it-tjänster. Via leverantörerna kunde man sedan komma åt data hos deras kunder. Det var ett flertal stora leverantörer av it-tjänster, så den här angriparen kom åt väldigt stora mängder information hos deras kunder, säger Fredrik Wallin.
En brist i myndigheternas arbete mot cyberhot är enligt FRA rapporteringen till beslutsfattarna.
När det, som i dag, sker "i stuprör" ger det "en splittrad bild" och "ett sämre beslutsunderlag än om den hade samlats i en enda rapport". FRA arbetar nu med Försvarsmakten och Säpo för att åstadkomma en samlad lägesbild.
- Genom att sammanställa den information som Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och FRA har, bland annat från säkerhetsgranskningar och incidenter, kan man få en samlad överblick över de sårbarheter som finns. Denna information kan sedan användas som underlag för att införa bättre skyddsåtgärder, säger Charlotte Lindgren, chef för FRA:s cyberavdelning, till SvD.
Försvarets Radioanstalt (FRA) har är en del av den svenska underrättelsetjänsten och har två huvuduppgifter.
Den första är signalspaning på uppdrag av regeringskansliet, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen (NOA) vid Polisen.
Inriktningen är internationell terrorism, cyberhot och andra länders militära förmåga. Inhämtningen sker bland annat med särskilt utrustade fartyg och flygplan i Östersjöområdet.
Signalspaning kräver att tillstånd ges av Försvarsunderrättelsedomstolen.
Den andra huvuduppgiften är it-säkerhet och hur den kan förbättras vid myndigheter och samhällsviktiga företag.