Från finländsk samhällsdebatt - En av de gåvor som Internet fört med sin är att det är möjligt att dagligen följa den samhällspolitiska debatten i våra grannländer.
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Jag läser varje dag om dansk och norsk politisk debatt och vad gäller den riktigt svåra språkgränsen, den till Finland, hjälper ju Hufvudstadsbladet (hbl. fi) till varje dag.
Hbl. fi använde under en period en betalvägg men den är numera borttagen, vilket jag tror är mycket bra för oss nordbor som är intresserade av det som händer i Finland.
Det man då kan plocka upp är både stort och smått.
Den finländske centerpartisten, tidigare företagsledaren och numera statsministern Juha Sipilä som ständigt för ett något Trump-liknande krig med finländska journalister:
Statsminister Juha Sipilä (C) har hamnat på kollisionskurs med medierna igen. Den här gången kom statsministern med beska kommentarer under en diskussion om Centerns medierelationer under partiets president- och landskapskryssning.
En partimedlem i publiken frågade vad som kan göras för att medierna inte ständigt ska angripa partiet. Juha Sipilä svarade att han har dåliga erfarenheter av att försöka be journalister att rätta till felaktiga uppgifter.
- Det är världens känsligaste yrkesgrupp, det lönar sig inte att börja rätta, sade Sipilä.
Det ligger en del i Sipiläs kommentar. Vi journalister är rysligt känsliga och det hänger bl a samman med att vi tycker (med rätta) att vårt uppdrag är demokratiskt viktigt. Men aversionen mot att rätta fel är den stora avigsidan.
Jag läser mycket gärna bokrecensionerna i Husis.
Bjarne Nitovuori, som jag träffat, skriver om historikern mm Jukka Tarkka och dennes senaste bok.
Tarkkas argumentation är i många frågor övertygande. Till exempel då han motsätter sig den populism som tar sig uttryck i krav på folkomröstningar. Riksdagsledamöterna tvingas fatta och motivera sina beslut offentligt. Då folket beslutar bär ingen ansvar för följderna. Någon måste dock sköta ärendena på ett eller annat sätt.
Jag har skrivit om denna obetänksamma vurm för folkomröstande bl a i boken " Är Texas det nya Kalifornien? " (Timbro, 2014).
Tarkka var en period riksdagsledamot för det sedermera upplästa mycket liberala partiet Ungfinnarna.
Nitovuori:
De senaste åren har Jukka Tarkka varit en av de främsta förespråkarna för ett finländskt Natomedlemskap. Då Ryssland gått in för maktpolitik krävs att man som skydd mot den utvecklar en motmakt och då räcker det inte med EU, fredspartnerskap med Nato och nordiskt försvarssamarbete, anser han. Det är en bedömningsfråga. Motsidan kanske anser att de nämnda faktorerna räcker till för att avskräcka Ryssland eller att Ryssland inte bedriver maktpolitik samt att ett medlemskap medför andra nackdelar. Det är också en bedömningsfråga. Tarkka hör dock till de få analytiska Natodebattörerna.