Glöm inte utrikeshandel i pånyttfött totalförsvar

Senaste nyheterna om Nato

Glöm inte utrikeshandel i pånyttfött totalförsvar - Äntligen har de skamligt försummade civila delarna av totalförsvaret börjat komma i någorlunda rätt fokus. Nu gäller att med klokskap fylla de luckor som blivit så påtagliga. Försvarsberedningens rapport måste bli en larmklocka som ljuder länge. Inte minst gäller att tillse att handeln med varor och tjänster över våra gränser ges en självklar plats i all planering. Annars riskerar försvaret stå med stora luckor när allvaret en dag bankar på dörren.

Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.

För oss som var engagerade i dessa frågor under 1900-talets sista årtionden är det viktigt att lyfta fram de lärdomar som då gjordes. Alltjämt relevanta kunskaper måste komma till heders på nytt. Samtidigt vet vi att stora förändringar präglat senare år. Mest påtagliga är globaliseringens effekter.

För varje år har Sverige blivit bara mer hopknutet med omvärlden - och rimligen även den med oss. Utrikeshandeln är numera helt avgörande för vår överlevnad som nation. Detta måste speglas när försvarets civila delar byggs upp och bildar ett gemensamt helt med de militära. Och det brådskar - vi hinner helt enkelt inte börja uppfinna hjulet på nytt!

Här är några få konkreta exempel på angelägna insatser att starta. Framför allt måste gällande multilaterala handelspolitiska åtaganden stärkas så att de står rycken längre vid kris och krig. Hur vågar vi lita på dem när det gäller att hålla i gång handeln under säkerhetspolitiska kriser?

Klarhet ska sålunda skapas när det gäller omfattningen och innebörden i EU:s Lissabonfördrag. Dess artikel 222 innehåller en skyldighet för EU och medlemsstater att bistå varann när ett EU-land drabbas av kriser orsakade av människan.

Och vilken trygghet kan vårt PFP-avtal med Nato stå för i dessa sammanhang - kan det byggas ut? Hur är dagsläget för krishandelsavtalen med Finland och Norge? Dessa bedömdes på sin tid kunna ge visst skydd om andra handelspolitiska system började krackelera. Trots att vi lade ner mycket arbete på dem verkar avtalen i dag vegetera under spindelväv i UD:s arkiv.

Ett givet område för fördjupade studier är vår utrikeshandels långsiktiga utveckling; särskilt förändringar ifråga om fördelning på olika länder. Utbytet med partners i Europa har alltid dominerat och uppvisar härtill en stark stabilitet. De står för nästan 75 procent av exporten och bortåt 85 procent av importen; en tydlig säkerhetspolitisk fördel.
Av särskilt intresse är dessutom att följa trenden mot ökat importinnehåll i exporten.

Likaså bör effekten av sambanden mellan varu- och tjänsteexport inom vissa produktområden studeras. En annan långsiktig utveckling av relevans är att industriell produktion flyttat utomlands medan forskning och utveckling ofta finns kvar.

Informationsteknologin har inneburit en storartad integration över våra gränser. Industri och jordbruk har under senare årtionden genomfört ökad koncentration och specialisering. Företagen köper inte längre råvaror som vidareförädlas till färdigvaror för försäljning på hemmamarknad eller för export. I stället koncentreras uppgiften till sammansättning av komponenter. Andelen rent "svenskt" innehåll i lastbilar från Volvo eller Scania sjunker hela tiden.

Sådan omstrukturering kan innebära att även små rubbningar i leveranser får stora och i praktiken mycket svårbedömbara konsekvenser för vår sårbarhet. Utebliven tillgång på komponenter - t ex inom elektronikområdet - skulle på mycket kort tid kunna lamslå stora delar av verkstadsindustrin.

Möjligheten att på kort tid starta ersättningsindustri är i stort sett försumbar.

Transportsektorns oavbrutet ökade effektivitet har medfört att företagen vant sig att lita till pålitliga just in time-leveranser. Därför har de minskat på lager av viktiga råvaror och komponenter och kanske koncentrerat dem till en enda plats i Västeuropa; något som förstås leder till ökad sårbarhet för oss.

Särskilt viktigt är att i krislägen tillgängliga och efterfrågade transportmedel identifieras i förväg. Ca 80 procent av vår utrikeshandel går på köl. Därför måste mängden svenskflaggat - och för myndigheterna i krislägen gripbart - tonnage öka. I dag är det på tok alldeles för litet. Det betyder att vi i nödlägen skulle bli helt beroende av välviljan hos styrande i länder där fartygen registrerats. I det sammanhanget måste exempelvis också marinens förmåga att klara av konvojering säkerställas.

Om den alls existerar måste givetvis planeringen av vilka försörjningsviktiga varor och tjänster vi behöver importera i krislägen ajourföras; och därefter hållas aktuell. Den måste kompletteras med listor över vad vi kan leverera - och som våra partners kan tänkas vilja ha; kanske just lastbilar, specialstål eller försvarsmateriel. Annars kommer helt enkelt inget utbyte till stånd. Trade is a two way street, you know.

En annan banal - men lättglömd - faktor är att i krislägen införda IT-baserade regleringar som påverkar utrikeshandeln måste kopplas till åtgärder vid gränserna. Annars riskerar de att bli alldeles verkningslösa. EU:s handelspolitik är som bekant gemensam och all styrning sköts genom kommissionen i Bryssel. Men har vi beredskap att i säkerhetspolitiska lägen själva ta över denna viktiga kontroll?

När det gäller utformningen av styrsystemen måste man dessutom utnyttja de nya tekniska möjligheter som öppnats att följa enskilda varusändningars gång från leverantör till slutmottagare. Även om vi inte deltar i eurosamarbetet finns förstås en motsvarande problematik när det gäller kontrollen i krislägen av valutatransaktioner.

Syftet med här föreslagna åtgärder inom utrikeshandelssektorn är givetvis att möta och lindra de komplikationer som ett försämrat säkerhetspolitiskt läge kan medföra.

Vägledande bör ändå samtidigt vara att i det längsta behålla en business as usual-attityd. Olika ingrepp bör ske i nära samråd med näringslivet och dess organisationer. För dem ingår krishantering som en naturlig del redan i den fredliga verksamheten.

Bo G Hall är fil dr, kommerseråd emeritus och ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien. bo. g. hall@telia. com

Källa - 2018-02-03 06:30

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Magnitskij-affären
  3. Nato övning norge
  4. Menscertifiering
  5. Demonstration NATO organisationer
  6. Försvaret värnkraft
  7. "strikt" @mail.dk
  8. Https://www.senastenyheterna.se/nato/norge-dammar-av-hemlig-ubatsbas-fran-kalla-kriget/
  9. "elizabeth" @mail.dk
  10. Militärövning gotland2017

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+