Grekland vill inte se över gräns mot Turkiet - President Recep Tayyip Erdogan besöker Grekland som det första turkiska statsöverhuvudet på 65 år.
Men det är två länder med mycket tvehågsna allianser som överlägger med varandra.
- Bortom pragmatismen finns en djup splittring mellan de två länderna, säger Dimitrios Triantaphyllou, chef för Centret för internationella och europeiska studier vid universitetet Kadir Has i Istanbul.
Erdogans besök är det första av ett turkiskt statsöverhuvud sedan president Celal Bayar kom dit 1952, året då båda länderna gick med i militäralliansen Nato.
Erdogan träffar bland andra president Prokopis Pavlopoulos och även besöka områden i nordöstra delarna där många i Greklands muslimska minoritet bor.
Inför besöket har Erdogan uttalat sig om att det finns "förbättringar" att göra i gränsfrågan i Egeiska havet. I kommentarer i en grekisk tidningsartikel sa Erdogan att det fanns otydliga detaljer i Lausanne-fördraget, som fastställde gränserna för dagens Turkiet.
- Lausanne-fördraget definierar Greklands och Europeiska unionens suveränitet och detta fördrag är inte förhandlingsbart för oss. Det har inga brister och det behöver varken ses över eller uppdateras, kontrade Pavlopoulos under mötet enligt Reuters.
Grekland och Turkiet är gamla arvfiender i kampen om inflytande i regionen.
Men Triantaphyllou säger att länderna närmat sig varandra på ett pragmatiskt politiskt sätt sedan 1999, och att relationen nu är "relativt robust". De samarbetar i fråga om migrantkrisen, Aten har stöttat Turkiets vilja att gå med i EU och Erdogan och den grekiske premiärministern Alexis Tsipras har ganska god tumme med varandra.
Dessutom finns numera väl utbyggda ekonomiska och kommersiella band mellan länderna.
Samtidigt har Erdogans hårda retorik och mer auktoritära drag skapat iskyla i relationen med många västliga länder, och EU-medlemskapet är långt, långt borta.
Sedan många hundra år finns också en lång rad frågor som skaver i de grekisk-turkiska relationerna. En av de senaste är att Grekland inte vill utlämna militärer som Turkiet vill lagföra för inblandning i kuppförsöket i fjol.
- Medan de ekonomiska samarbetena och banden inom handel och turism mellan de två länderna har varit mycket aktiva de senaste decennierna fastnar ändå deras relation i samma meningsskiljaktigheter, säger professor Jean Marcou vid ett franskt institut för anatoliska studier.
Många hundra år av stormaktsambitioner i regionen har skapat en rad konflikter som ännu lever mellan Grekland och Turkiet.
Grekland är bland annat missnöjt med hur Turkiet hanterar frågan om det bysantinska arvet i Istanbul. En fråga handlar om helgedomen Hagia Sofia, en ursprungligen kristen kyrka som blev moské och som nu ska vara museum, men som enligt Aten alltmer används för muslimsk trosutövning.
Grekiska politiker pekar också på president Recep Tayyip Erdogans ibland ilskna utbrott mot Lausanne-avtalet från 1923, ett fredsfördrag efter första världskriget som bland annat innebär att nästan alla öar i Egeiska havet är grekiska.
Turkiet är i sin tur olyckligt över att Grekland inte vill lämna ut militärer som Turkiet vill ställa inför rätta för inblandning i kuppförsöket i fjol.
Ett annat ännu öppet sår handlar om den turkiska invasionen 1974 av delar av Cypern och som skapade en delad ö.