Guide Mellanöstern Osäkert läge med given vinnare

Senaste nyheterna om Nato

Guide Mellanöstern Osäkert läge med given vinnare Senaste nytt om Nato

Guide Mellanöstern Osäkert läge med given vinnare - Oron ökar för nya konflikter i Mellanöstern. USA svänger i sin Iranpolitik, Israel och Hizbollah utkämpar strider, Saudiarabien och Förenade arabemiratens trupper slåss mot varandra. Samtidigt stärker Ryssland stärker sin ställning.

Detta är en analyserande text. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Gamla sanningar ställs på ända i Mellanöstern. Under sommaren tycktes konflikten mellan Iran och USA drivas till sin spets med ett hotande storkrig. Men nyligen anslog president Donald Trump en mer försonlig ton och öppnade för ett möte med Irans president Hassan Rohani.

Nytt är också att USA vill inleda direkta samtal med huthirebellerna i Jemen, som i över fyra år krigat mot en saudiledd koalition, stödd av USA.

Frågan är varför detta händer nu och vad det kan leda till?

Den amerikanska utrikespolitiken påverkas allt mer av nästa års presidentval. 2016 var ett av Trumps vallöften att avsluta USA:s krig och ta hem amerikanska trupper. Det har lett till att USA just nu förhandlar med de afghanska talibanerna, som USA krigat mot i 18 år. Målet är att kunna ta hem en stor del av de amerikanska trupperna före valet.

Det innebär också att Trump inte vill ha ett nytt krig med Iran på halsen. Hans metod är ju att hota stort för att sedan få till ett personligt möte med fototillfällen inför världspressen och ett avtal som han själv kan ta åt sig äran för. Dessutom har försöken att skapa en Natoliknande arabisk allians emot Iran misslyckats. USA riskerar därför att till stor del få utkämpa ett eventuellt krig med Iran självt.

Det är Trump inte intresserad av, även om hans nationella säkerhetsrådgivare John Bolton och utrikesminister Mike Pompeo kanske tycker annorlunda.

Bolton har talat om att störta den iranska regimen och Pompeo har lagt fram en lista med tolv hårda krav som Iran måste uppfylla för att slippa ifrån USA:s sanktioner. Men under G7-mötet gjorde Trump klart att han inte är intresserad av någon regimförändring i Iran. "Vi har sett hur det har fungerat de senaste 20 åren. Inget vidare, konstaterade Trump.

Inte ett ord nämndes heller om Pompeos kravlista: "Vi vill sätta ett stopp för kärnvapen och robotprogrammet", sade Trump. "Det är något vi snabbt kan komma överens om. "

Många tror nu att Trump och Irans president Hassan Rohani kommer att träffas för samtal när FN:s generalförsamling samlas i New York i slutet av september. Detta oroar USA:s allierade i regionen. Redan när USA i somras avstod från att bomba Iran, efter att en amerikansk drönare skjutits ned, lade Förenade arabemiraten om sin politik.

Emiratierna som tidigare drivit en hård linje mot Iran sände då plötsligt delegationer till den iranska huvudstaden och inledde diskussioner om maritim säkerhet. De beslöt också att dra tillbaka huvuddelen av sina trupper från Jemen, där de deltagit i den saudiledda koalitionens krig mot de Iranstödda huthirebellerna.

Detta välkomnades av huthierna som sedan dess avstått från att angripa emiratiska mål och i stället trappat upp robot- och drönarattackerna mot Saudiarabien.

De nya amerikanska signalerna fick också Saudiarabien att skicka kronprinsens lillebror Khalid bin Salman till Washington DC i förra veckan. Där mötte han utrikesminister Mike Pompeo och försvarsminister Mark Esper som försäkrade att USA kommer fortsätta att försvara sina allierade mot iranska hot.

Även Israel oroas av Donald Trumps nya tongångar. För Israel utgör Iran ett existentiellt hot eftersom landet vill utplåna den israeliska staten. Med pengar och vapen stöder Iran också miliser som Hizbollah i Israels grannstater.

Premiärminister Benjamin Netanyahu var Iranavtalets största motståndare och när USA övergav det var det en stor framgång för honom. Men när Netanyahu fick veta att Iran utrikesminister bjudits in till G7-mötet i förra veckan blev han nervös. Enligt israeliska Kanal 13 försökte han febrilt och förgäves få kontakt med Trump för att övertala honom att inte möta iraniern på G7-mötet. Något som Trump själv inte var intresserad av, visade det sig senare.

Kort därefter angrep Israel mål i Libanon, Syrien och Irak. Syftet sades vara att slå till mot Iran-kopplade mål som förberedde attacker mot Israel, men tajmingen var säkert ingen slump.

Både Netanyahu och den iranska statens mer hårdföra fraktioner kan ha intresse av att avstyra försök till samtal mellan USA och Iran. Netanyahu står dessutom inför ett val i september som kan avgöra om han hamnar i domstol för misstänkta korruptionsbrott eller om han kan lagstifta sig ur det, som premiärminister.

Libanesiska Hizbollahmilisen svarade med robotattacker mot Israel, som i sin tur bemötte dessa med granatbeskjutning. Lyckligtvis rapporteras inga dödsoffer ha krävts, men säkert stärktes Netanyahus ställning inför valet.

Det osäkra läget har också påverkat Jemen, sedan Förenade arabemiraten dragit tillbaka sina trupper. Även om emiratierna deltagit i den saudiledda koalitionen för att återinstallera Jemens störtade regering, så har deras främsta intresse handlat om att säkra sina transportvägar i södra delen av landet.

Efter det emiratiska tillbakadragandet körde sydjemenitiska soldater, som länge varit koalitionens mest effektiva marktrupper, bort den saudistödda regeringen från dess provisoriska huvudstad i söder.

Sydjemeniterna vill göra Sydjemen självständigt och när saudistödda regeringstrupper försökte ta tillbaka kontrollen över Aden bombades de av emiratiskt flyg.

Hur den konflikten ska lösas återstår att se.

Vad som än händer framöver så finns det ändå en säker vinnare: Ryssland.

Landet har gynnats av svängningarna i den amerikanska mellanösternpolitiken, som började redan under president Barack Obamas tid. Och det kompromisslösa stödet till Syriens Assadregim har gjort stort intryck även på länder som önskar dess fall.

USA-allierade som Egypten och Saudiarabien diskuterar nu vapenköp och samarbete med Ryssland. Nato-medlemmen Turkiet har köpt in ryska robotar och visat intresse för att köpa det nya ryska stridsflygplanet Su-57.

Fortsatt osäkerhet kring vad USA egentligen vill kommer ytterligare stärka Rysslands ställning i regionen.

Tf vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Mikael Larsson

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2019-08-30 22:48

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Nato övning norge
  3. Demonstration NATO organisationer
  4. Menscertifiering
  5. Magnitskij-affären
  6. Försvaret värnkraft
  7. Militärövning gotland2017
  8. Angela merkel och trump nato
  9. Militärövning gotland2017
  10. Wallströmdoktrinen

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+