Halvlöften räcker inte. Utred Nato. - Ett lugnande besked? Visst kunde det verka så när DN på fredagen citerade USA:s försvarsminister James Mattis. I samband med att hans svenske kollega Peter Hultqvist (S) besökte Washington i förra veckan ska Mattis informellt ha förklarat:
"Om ni hamnar i knipa - då kommer vi att vara där. "
Det sades informellt till DN:s reporter i ett samtal om vad som skulle hända vid rysk aggression mot Sverige. Innan dess hade Mattis vid en presskonferens kallat Sverige för "en vän och allierad".
Visst lät det bra. Hultqvist verkade uppenbart nöjd med beskeden han fått. Så nöjd att han fick en amerikansk reporter att utbrista:
"Ni verkar ju känna er tryggare än Natoministrarna. "
Om det finns fog för trygghetskänslan är en annan fråga.
Försvarsalliansen Nato beslutade 2014 att medlemmarna inom tio år måste satsa minst 2 procent av BNP på sitt försvar. Och den amerikanske presidenten Donald Trump har varit tydlig med att han förväntar sig en mycket tydligare strävan mot målet än vad som hittills har synts. Mattis uttalanden var därefter när han mötte sina kollegor vid ett Natotoppmöte i Bryssel i februari. Om inte samtliga medlemmar satsar rejält på försvaret måste USA börja fundera på sina åtaganden, förklarade han.
Beskedet väckte oro då det tolkades som ett villkorande av de ömsesidiga försvarsförpliktelserna inom Nato. Men enligt Hultqvist har den avsiktsförklaring om försvarssamarbete som Sverige tecknade med USA under Barack Obamas presidenttid överhuvudtaget inte påverkats av Trumps försvarspolitik. Inte heller kan Hultqvist se att stödet från Washington skulle vara kopplat till någon form av motprestation.
"Jag har aldrig från amerikansk sida upplevt några direkta krav på vare sig det ena eller andra. Däremot är vi överens om vikten av att man ökar den militära förmågan", säger han till DN.
Något annat än det senare vore snudd på sensationellt. Säkerhetsläget i norra Europa har försämrats väsentligt på senare år och Sverige satsar i dagsläget omkring 1 procent av BNP på försvaret. Alltså bara hälften av vad som långsiktigt förväntas av Natoländer.
Mot den bakgrunden finns det skäl att undra hur mycket Mattis ord om att vid behov "vara där" egentligen är värda. Alliansfria Sverige kan knappast ta stöd för givet som numera villkoras till och med för Natomedlemmar.
"Vi ska inte vara halvmedlemmar i Nato", sade Hultqvist på Washingtonresan.
Det är regeringen noga med att betona. Likväl står Sverige numera så nära försvarsalliansen det rimligtvis går att komma utan att ansöka om medlemskap.
Avsiktsförklaringen om försvarssamarbete med USA var en naturlig följd av ett snabbt försämrat säkerhetsläge. Skulle det försämras ytterligare råder det ingen tvekan om att Sverige är säkrare i Nato än utanför. Därför borde regeringen vara förutseende nog att låta en villkorslös utredning vända och vrida på frågan om medlemskap i försvarsalliansen.
I längden kan landets försvar inte gärna vara beroende av informella löften.