Hotet från Putin tvingar Löfven att rusta upp försvaret - Fyra allianspartier kräver mer pengar till försvaret för att möta hotet från Ryssland - här och nu.
Men när Stefan Löfven presenterade Sveriges nya säkerhetspolitiska strategi vädjade han till de borgerliga att tagga ner den partipolitiska retoriken och göra upp i samförstånd.
"Försvars- och säkerhetpolitiken är ingen dussinfråga. Den lämpar sig illa för snabba utspel", sade statsministern när han på söndagen talade vid Folk och Försvar i Sälen.
Löfvens nya strategi består till största del av en lista över åtta hot mot Sverige: Allt ifrån militära hot, cyberattacker och terrorism till smittsamma sjukdomar och klimatförändringar.
Men om statsministern hade hoppats på samförståndsanda i Sälen blev han besviken. Så fort han lagt fram sitt dokument sågades det av oppositionen.
"Jag ser inte hur det här dokumentet tillför något nytt. Det är relevanta hot, men de är välkända", sade försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L).
"Det här är ingen strategi. Det är en beskrivning av ett antal samhällsproblem. Statsministern kom tomhänt till Sälen", menade Moderaternas partisekreterare Tomas Tobé.
Trots det kyliga bemötandet är regeringen och alliansen i stora drag överens om hur hotet mot Sverige ser ut - och att det har förvärrats.
Militärt är det en rysk aggression i Baltikum som kan dra in Sverige i en konflikt. Redan nu bedriver Ryssland ett intensivt informationskrig i syfte att destabilisera och sprida misstro mot det demokratiska systemet. På söndagen avslöjade signalspaningsorganet FRA att Sverige utsatts för hundratusen nättattacker det senaste året.
I sitt tal drog Stefan Löfven paralleller med de cyberattacker som den ryske presidenten Vladimir Putin, enligt en CIA-rapport, beordrade mot höstens amerikanska val i syfte att gynna Donald Trump.
"Det finns ingenting som säger att svenska val kommer att vara fredade", sade Löfven.
På grund av det ökade hotet ska totalförsvaret stärkas. Det handlar om allt från att trygga livsmedelsförsörjning, elnät och transporter till att se till att samhällets operativa funktioner fungerar i kris.
Regeringen och Alliansen är överens om att osäkerheten ökar med Trump som president i USA. Sverige har alltid litat på stöd från Nato. På sistone har vi stärkt vårt miiltära samarbetet med USA. Nu får världens starkaste militärmakt en president som gör allt för att bli kompis med Putin och som gjort klart att Europa inte kan räkna med USA:s vapenmuskler i framtiden.
I detta ovissa läge står den politiska striden i Sverige inte om hur hotbilden ser ut - utan hur den ska bemötas.
Stefan Löfven talade i Sälen om att bästa sättet att skapa trygghet för Sverige är att verka för avspänning mot Ryssland. Det ligger i linje med Socialdemokraternas nej till svenskt medlemskap i Nato - eftersom det skulle uppfattas som en provokation av Putin.
Allianspartierna vill gå med i Nato. Men framförallt snabbt satsa mer pengar på Sveriges militära försvar. De senaste dagarna har de övertrumfat varandra med sina krav.
Högst bjuder Jan Björklund (L). Han vill ge försvaret 28 miljarder kronor extra fram till 2020 (jämfört med försvarsbeslutet från 2015). År 2026 måste Sverige satsa 2 procent av BNP på militären, vilket är riktmärke för Natoländer. Det innebär en fördubbling av det årliga anslaget från dagens 45 miljarder till 90 miljarder kronor.
Jan Björklund har inget emot att höjda försvarsanslag blir en valfråga 2018. Det vill Stefan Löfven absolut undvika.
Därför är det ingen djärv gissning att regeringen redan i vårens tilläggsbudget pressas att skjuta till mer pengar till försvaret.