Hur ska Sverige försvaras? Dagens svar räcker inte. - Militärt är det ingen stor förändring, men symboliskt desto större. I januari nästa år stationerar USA 330 marinkårssoldater i Norge. Det innebär ett nytt kapitel i norsk försvarspolitik.
Norge var med och grundade försvarsalliansen Nato 1949. Sedan dess har det hetat att utländska soldater inte får vara fast stationerade på norsk mark i fredstid. Så är det fortfarande, försäkrar norske försvarsministern Ine Eriksen Søreide i Aftenposten. Det handlar inte om någon fast bas och styrkorna ska rotera, menar hon.
Det framstår som om den gamla principen snarare rundas än hålls, vilket inte välkomnas av alla.
"Sammantaget skickar det här olyckliga signaler österut", säger en pensionerad kommendörkapten till norska public service-bolaget NRK.
Samtidigt är det tydligt att det hela sker till följd av alla olyckliga signaler från öst.
"Varje vecka finner Rysslands president Vladimir Putin nya sätt att skrämma världen", konstaterar The Economist.
På sistone har han placerat ett robotsystem med kärnvapenkapacitet vid Östersjön, i enklaven Kaliningrad, och låtit stora hangarfartyg passera genom Engelska kanalen. Provokationer och maktdemonstrationer har avlöst varandra sedan den ryska annekteringen av Krim med påföljande smygkrigföring i östra Ukraina. EU och USA har i sin tur riktat sanktioner mot Ryssland och stramat åt dem ytterligare i flera omgångar.
Ett ryskt FN-sändebud beskriver nu relationerna mellan USA och Ryssland som de mest spända på 40 år. I det läget är stationeringen av amerikanska marinkårssoldater i Norge ett olycksbådande tecken i tiden.
Risken bör inte överdrivas för att spänningarna övergår i något slags väpnad konflikt, men det är ett scenario som måste tas med i den försvarspolitiska planeringen. Sverige har börjat så smått med det tänkandet, bland annat genom att skynda på återmilitariseringen av Gotland. Men det rör sig om upprustning från en mycket låg nivå och regeringen verkar tidvis märkligt obekymrad. Nyheten om de ryska robotarna i Kaliningrad tycktes statsminister Stefan Löfven (S) ta med en axelryckning.
"Vi har sett över tid att det säkerhetspolitiska läget har försämrats och det har vi gett uttryck för", sade han i en TT-kommentar.
Löfven hänvisade till fördjupningen av landets militära samarbeten. Sverige står nu så nära Nato det rimligtvis går att komma utan ett medlemskap, men omfattas inte av några ömsesidiga försvarsförpliktelser. I den mån Sverige erbjuds något skydd, så är det på informella grunder och dessa kan bli ännu lösare i den närmaste framtiden.
Donald Trump hotar att, om han vinner USA:s presidentval, enbart försvara Natoländer som bidrar tillräckligt till det gemensamma försvaret. Och en jämnare fördelning av kostnaderna inom försvarsalliansen lär vänta även vid en seger för Hillary Clinton. Mot den bakgrunden öppnade Tyskland nyligen för en rejäl ökning av försvarsbudgeten.
I detta läge borde det även i svensk politik tas initiativ till fördjupade diskussioner. Om Nato. Om försvarsbudgeten. Och om förmågan att försvara landet.