Kärnvapenkaos mer sannolikt om Trump missbedömer Kina

Senaste nyheterna om Nato

Kärnvapenkaos mer sannolikt om Trump missbedömer Kina Senaste nytt om Nato

Kärnvapenkaos mer sannolikt om Trump missbedömer Kina - Donald Trump har försökt locka in Kina i förhandlingar för att undvika en kärnvapenkapprustning i Asien. Det kan ha varit en grov felkalkylering. När Kina avvisar USA ökar i stället risken för kärnvapenkaos.

Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

När INF-avtalet om en begränsning av kärnvapenbärande medeldistansrobotar upphörde att existera i förra veckan svarade den amerikanske presidenten på frågor på gräsmattan utanför Vita huset.

Trump hävdade att det redan förekommit kontakter om ett nytt nedrustningsavtal, som då skulle innefatta inte bara USA och Ryssland utan även Kina.

- Kina är väldigt exalterade över att diskutera det och det är även Ryssland så jag tror på ett avtal vid något tillfälle.

Oavsett substansen i detta är det i så fall precis vad hökarna i presidentens omgivning hoppats på.

Genom att låta INF-avtalet gå i graven skulle dörren öppnas för ett nytt bredare avtal om medeldistansrobotar. INF var en produkt av det kalla kriget, avsett att förhindra att USA och Sovjet placerade ut nya kärnvapensystem på båda sidor om den tidens järnridå i Europa.

Andra kärnvapenländer stod utanför INF-avtalet. Så länge INF existerade spelade det Kina i händerna.

Kina har kunnat agera fritt och placera ut kärnvapenbärande medeldistansmissiler medan USA varit bakbundet av INF och förhindrat att svara med samma mynt i Asien. Samtidigt har Kina agerat alltmer aggressivt i sydkinesiska havet med ökad militarisering och baser på konstgjorda öar.

I det perspektivet kan USA nu dra fördel av att slippa INF med hänvisning till att det var ryska avtalsbrott som satte punkt för avtalet.

Om det hela tiden har varit en baktanke är det inte helt långsökt. Övriga Natoländer delar den amerikanska synen på att ryska militärens SSC-8-missiler inte höll sig inom regelverket för INF. Slutförhandlingarna i Genève om att rädda avtalet verkar ändå mest ha varit ett spel för galleriet.

Nu har Trumpadministrationen i stället fått ytterligare ett kort att spela med i den infekterade relationen med Kina.

Ungefär samtidigt som Trump lockade med ett nytt avtal pratade försvarsministern Mark Esper med journalister på väg till ett besök i Australien.

Espers budskap var ett annat: att han hoppas att USA i närtid kan ha egna medeldistanssystem på plats i Kinas närområde i Asien.

- Förhoppningsvis inom ett par månader, även om det alltid kan ta längre tid än man tror, deklarerade försvarsministern.

Om det verkligen är realistiskt är en annan sak. Enligt anonyma uttalanden ligger det flera år framåt i tiden. Däremot kan den amerikanska militären öka trycket i utvecklingen av nya system. På programmet står både markbaserade kryssningsmissiler och ballistiska robotar. Syftet är ändå detsamma: att öka pressen på kineserna.

I den geopolitiska helhetsbilden ingår då också allt från det upptrappade handelskriget mellan USA och Kina, jätteaffärer med amerikanska vapen - stridsvagnar och Stingermissiler - till Taiwan och de tilltagande protesterna i Hongkong mot Kinas styre.

Var i Asien en amerikansk utplacering av medeldistansrobotar skulle kunna ske är inte preciserat. En möjlighet är USA:s närmast allierade i området, Japan och Sydkorea. Australien har redan uttalat sig avvisande. Ett annat alternativ är USA:s militärbaser på ön Guam i Stilla havet.

På den kinesiska sidan kommer det amerikanska utspelet inte som någon överraskning. Redan i början av året visade en statskontrollerad tv-kanal propagandabilder på en ny generation av ballistiska missiler - Dongfeng-26 - som beskrevs som en "Guam-killer".

Reaktionen på utspelet om amerikanska medeldistansrobotar i Asien tyder inte på att Kinas ledare Xi Jinping tänker falla för Trumps locktoner om ett nytt nedrustningsavtal. Åtminstone inte under hot och isolerat från andra frågor. Den kalkylen kan visa sig vara en allvarlig missbedömning.

När kinesiska UD talar om att vidta motåtgärder om USA placerar missiler "på tröskeln till Kina" tyder det tvärtom på ett ytterligare skärpt läge. Om inget av länderna backar kan kärnvapenkaos vänta i en region där även Nordkorea och Kim Jong-Un förfogar över kärnvapen.

Tf vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Mikael Larsson

Chef SvD Näringsliv: Maria Sundén Jelmini (vik)

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2019-08-06 18:00

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Nato övning norge
  3. Demonstration NATO organisationer
  4. Menscertifiering
  5. Magnitskij-affären
  6. Försvaret värnkraft
  7. Militärövning gotland2017
  8. Angela merkel och trump nato
  9. Militärövning gotland2017
  10. Wallströmdoktrinen

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+