Löfvens säkerhetsdoktrin är obegriplig

Senaste nyheterna om Nato

Löfvens säkerhetsdoktrin är obegriplig Senaste nytt om Nato

Löfvens säkerhetsdoktrin är obegriplig - Hugo Selling, om att försvarssamarbete i EU eller bilaterala samarbeten är komplement men aldrig kan bli en ersättning för svenskt medlemskap i Nato.

Statsminister Stefan Löfven träffade i förra veckan USA:s president Donald Trump. På agendan stod de omdebatterade amerikanska protektionistiska tullarna på stål och aluminium. Att vi har goda handelsrelationer med USA är viktigt för vårt välstånd och våra relationer. Stefan Löfven tog även upp säkerhetspolitik, vilket är självklart eftersom USA och Donald Trump är den yttersta garanten för vår fred och frihet.

Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.

Detta vet den socialdemokratiska regeringen mycket väl och det är därför den är mån om att bibehålla och utveckla den transatlantiska länken. Men just därför blir regeringens säkerhetspolitiska doktrin om att varken gå med i Nato eller satsa tillräckligt på försvaret obegriplig. Och EU är inte något alternativ.

EU:s försvarssamarbete Pesco (Permanent Structured Cooperation) syftar till att fördjupa det försvarspolitiska samarbetet inom ramen för den Gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Inom Pesco bedrivs flera projekt med syfte att stärka den gemensamma säkerheten. Man vill exempelvis upprätta europeiska insatsförband, ledningsstrukturer och underlätta transport av militära förband mellan länder. Och fler projekt är på gång.

Parallellt med Pesco har även en försvarsfond upprättats där EU-kommissionen efter 2020 hoppas kunna lägga uppåt 5,5 miljarder euro per år på gemensamma forsknings- och materielprojekt. Förhoppningen är att kunna nå stordriftsfördelar i den annars fragmenterade europeiska försvarsindustrin.

Grundtexterna till och företrädare för Pesco är noga med att poängtera att Pesco syftar till att förstärka den europeiska pelaren av Nato. Det vill säga inte syftar till att bli en konkurrent till det transatlantiska försvarssamarbetet, som utgör grundbulten för Europas säkerhet.

Samtliga av dessa steg är positiva prioriteringar av EU, men är i sig inte tillräckliga. Om man inte samtidigt visar en större delaktighet i Nato genom att satsa tillräckligt på försvar nationellt, finns det i stället en risk för att det skapas en farlig illusion av handlingskraft.

Under säkerhetskonferensen i München uttryckte den amerikanska delegationen oro över det fördjupade europeiska försvarssamarbetet. Amerikanarna uppfattar samarbetet som ett uttryck för europeisk protektionism inom försvarsindustrin och som ett försök att smita undan ansvar. Och visst har amerikanarna en poäng i fråga om bördefördelningen i Nato. I dagsläget är det enbart fyra av Nato:s medlemmar som når upp till det interna kravet på att satsa minst två procent av BNP på försvaret. Det är Estland, Grekland, Polen och USA. I absoluta tal bärs kostnaderna för Europas försvar av USA.

Efter Brexit kommer 80 procent av Nato-medlemmarnas försvarsutgifter att täckas av länder utanför EU. Tre av fyra stridsflyg som bevakar baltiskt luftrum kommer just nu från länder utanför EU. Hälften av truppbidragen i Enhanced Forward Presence på Nato östra flank är inte från länder inom EU. Trupperna är fördelade på fyra stridsgrupper, tre av dem leds av länder som inte är medlemmar i Europeiska Unionen.

Europa har inte ensamt den militära styrkan att stå emot angrepp från Ryssland. Vi är beroende av understöd från väst och att USA är engagerade i europeisk frihet.

Vill Stefan Löfven konkret bidra till att öka säkerheten i vår del av världen bör han anslå minst två procent av BNP till försvaret och öppna för att Sverige ska söka medlemskap i Nato. I försvarsalliansen kan vi bidra med JAS-Gripen för att skydda baltiskt luftrum inom ramen för Baltic Air Policing och med soldater i de framskjutna förbanden i Östeuropa, företrädesvis i Baltikum. Svenska officerare och soldater kan då sida vid sida med sina amerikanska och brittiska, norska och danska, tyska och polska kollegor visa solidaritet med övriga liberala demokratier.

USA ökar åter sin militära närvaro i Europa. Det bör uppskattas och bejakas. Dock ser vi hur amerikanarna är skeptiska till att skicka resurser och förband till Europa om inte vi själva är beredda att bära en större del av bördan. Med ett tydligt svenskt ledarskap i europeisk säkerhetspolitik kan vi sätta press på andra europeiska Nato-medlemmar att ta sitt ansvar och rusta upp det som är tillsammans bildar Europas gemensamma försvar. Men då måste Stefan Löfven först ta sitt ansvar.

HUGO SELLING är ordförande Fria Moderata Studentförbundet.

Vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Fredric Karén

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2018-03-13 07:30

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Militärövning gotland2017
  2. Angela merkel och trump nato
  3. Nato Nyheter
  4. Militärövning gotland2017
  5. Nato stridsvagnar till baltikum
  6. Marine le pen livskamrat
  7. Wallströmdoktrinen
  8. Donald trump besökte ensam klagomuren
  9. Nato ryssland avtal
  10. Finland vill bryta Natos misstro mot Ryssland

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+